Vad är CBAM?

Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (Carbon Border Adjustment Mechanism CBAM) är ett EU-verktyg som förhindrar att utsläpp styrs utanför EU. Mekanismens mål är att priserna på importerade varor till EU bättre ska återspegla de utsläpp som uppkommer i produktionen av dem och som värmer upp klimatet. För varor som importeras till EU ska man framöver betala en lika stor avgift som för varor som tillverkats i EU. Avgiften baserar sig på mängden utsläpp.

Mekanismen skapar i praktiken ett ekonomiskt incitamentssystem för tillverkare i länder utanför EU och importörer i EU-området för att minska utsläppen från produktionsprocesserna. Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid balanserar tillverkarnas konkurrensvillkor på EU-marknaden och kompletterar EU:s system med utsläppshandel.

Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid administreras nationellt och i EU. Kommissionen utvecklar lagstiftningen och samarbetar med de behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna. Dessutom deltar arbets- och näringsministeriet som handledande ministerium och Tullen som behörig myndighet i utvecklingen.

Uppgifter och tidsplaner för CBAM-skyldiga

En övergångsperiod pågår inom ramen för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid fram till slutet av år 2025. Under övergångsperioden är syftet med EU:s importörsrapportering att utreda de direkta och indirekta utsläpp som orsakas av tillverkningen av produkter som tillverkas utanför EU (järn, stål, aluminium, cement, gödningsmedel och kemiska produkter, väte och el).

Målet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid år 2024 var att samla in information och ge rapporter om utsläppsdata från leveranskedjan för CBAM-varor.

Syftet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är även att hjälpa importörerna att identifiera utsläppsinnehållen i anknytning till tillverkningen av de produkter som de köper. Utsläppsberäkningen för CBAM-varor skiljer sig från beräkningen av koldioxidavtrycket, eftersom endast utsläppen från produktionsfasen för varan räknas in för CBAM-varor.

Inledning av myndighetsverksamheten

Den nationella myndighetsverksamheten i samband med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid inleddes 1.1.2024. Under verksamhetsåret har Tullen gett kunderna information om tjänsten för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, ordnat utbildning och väglett kunderna om hur man använder EU:s CBAM-övergångsregister.
Inom Tullen är verksamheten som behörighet myndighet för CBAM och verksamheten som tullmyndighet väl sammanlänkade. Tullens olika avdelningar och verksamhetsenheter för ett tätt samarbete.

Läs mer

Goddag från Tullen – ni har väl redan hört talas om EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna?

Transporten av avfall från ett land till ett annat regleras av strikta internationella bestämmelser. Tullen ansvarar för att bekämpa gränsöverskridande miljöbrott. Tullen har fått kännedom om i snitt tio miljöbrott varje år. Förra året utredde Tullen totalt tre miljöbrott som rörde överträdelser av avfallslagen.

Operationen för att övervaka internationella avfallstransporter träffade rätt

Tullen och Finlands miljöcentral (Syke) genomförde i oktober-november 2024 en intensifierad övervakning av internationella avfallstransporter som en del av den världsomspännande DEMETER-övervakningsoperationen. I övervakningsrazziorna granskade myndigheterna 78 långtradartransporter som avgick från Finland med bilfärjor. Av transporterna omfattades sex av avfallstransportskyldigheter och lindriga dokumentationsbrister observerades i dessa. Dessutom var det nödvändigt att helt avbryta två exporter, eftersom de behövliga dokumenten saknades.

Utöver avfallsrazzian omfattade övervakningsoperationen även dokumentationsövervakning i fråga om avfall som förs till områden utanför EU i oktober–november 2024. Av de drygt tjugo fallen stoppades två som misstänkt olaglig avfallstransport. Den ena av de misstänkta olagliga transporterna handlade om kabelavfall och den andra om ett försök att föra ut el- och elektronikapparater utanför EU. I övriga fall var exportdokumenten i huvudsak i ordning.

Tullen undersöker även exporten av SER-avfall

I slutet av år 2020 mottog Tullen från Finlands miljöcentral en begäran om undersökning om innehållet i sex containrar som enligt deklarationerna skulle föras till Malaysia. I förundersökningen upptäcktes det att det fanns skäl att misstänka att verksamheten varit mer omfattande än så. Företaget misstänks för att ha gett Tullen felaktig information även om innehållet i de containrar som det tidigare fört ut ur landet.

Företaget hade använt fel varukod och fel tilläggskoder i exporten, enligt vilka grönlistat avfall transporterades i containrarna. Företaget uppgav mottagarna utgjordes av förmedlare från Hong Kong, trots att Malaysia meddelats som destinationsland för avfallet. Enligt avfallslagen ska exportören alltid vara medveten om avfallets slutdestination.

När förutsättningarna för export av avfall skärptes år 2021, så att det inte är tillåtet att föra annat än grönlistat avfall utanför OECD, ändrade företaget sitt tillvägagångssätt i enlighet med detta. Nu hade det uppgetts att exportcontainrarna innehöll järnskrot och inte längre varukoder som indikerar på plast, även om exporterna fortfarande omfattade SER-plastavfall och aluminium utan att företaget ansökt om exporttillstånd för sådant avfall. När företaget gav myndigheterna felaktig information om innehållet i avfallscontainrarna försökte företaget undvika att containrarna övervakas.

Företaget misstänks för att ha fört så gott som 15 miljoner kilo avfall med ursprung i elektrisk och elektronisk utrustning till Asien utan att behöriga tillstånd. Företaget har fått mer än 1 750 000 euro i brottsvinning. Som en del av brottshelheten har Tullen även undersökt företagets verksamhet i samband med ett avfallsparti på 25 ton som returnerades från Polen till Finland år 2022.

Helheten har undersökts som grov miljöförstöring, smuggling och grovt tullklareringsbrott. Förundersökningen överfördes till åtalsprövning till Åklagarämbetet i Västra Finland år 2024.

Tullen har undersökt olaglig import av valkött från Norge till Finland. Under 2022 importerades omkring 36 000 kg valkött till Finland för att mata slädhundar. Det importerade köttet var vikvalskött, som det är förbjudet att exportera från Norge och importera till Europeiska unionen.

Vikvalsköttet importerades till Finland i hundkorvar, som till hälften utgjordes av kött av vikval som klassificeras som en CITES-art och till hälften av fjäderfäkött. Totalt har hundkorvar importerats i en mängd på 72 000 kg. Denna typ av hundmat finns inte på marknaden, utan den tillagas i Norge utifrån en beställning av en finsk importör.
Undersökningen inleddes när svenska tullen underrättade Tullen om en last med oklarheter i tulldokumenten var på väg till Finland. Den svenska tullen återförvisade försändelsen till Norge.

Undersökningen har genomförts i samarbete med svenska och norska myndigheter. Den norska polisen har genomfört en förundersökning av export av otillåtet valkött från Norge till Finland. Tullen har hört totalt fem personer som misstänks för fallet, och fallet har undersökts som ett misstänkt grovt naturskyddsbrott och tullredovisningsbrott. Fallet har överförts till åtalsprövning vid Norra Finlands åklagardistrikt år 2024.

CITES-konventionen skyddar handeln med hotade arter

CITES-konventionen skyddar djur- och växtarter som hotas av den internationella handeln med dessa. Vikvalen hör till de arter som omfattas av den internationella CITES-konventionen. Dessutom förbjuder den finska nationella lagen om skydd av valar och arktiska sälar import av valkött och andra valprodukter till Finland från alla länder. Utöver CITES-konventionen förbjuder även Norges nationella CITES-lagstiftning export av vikval till Finland i kommersiellt syfte.

Det finns gemensamma regler för kontroller av växters sundhet inom EU:s område. Syftet med kontrollerna är att förhindra att växtskadegörare vandrar och sprids till naturen. Växtskadegörare kan orsaka betydande skördeförluster i jordbruket, skogsbruket och trädgårdsproduktionen. Varje år går uppskattningsvis 20–40 procent av skörden förlorad i världen på grund av växtskadegörare, vilket har betydande konsekvenser för livsmedelsförsörjningen och befolkningens utkomst. Ett europeiskt samarbete behövs, eftersom kontrollerna skyddar grönsaksproduktionen inte bara i Finland, utan även i andra delar av Europa.

I Finland ansvarar Livsmedelsverket och Tullen för kontroller av växters sundhet

Tullen ansvarar för kontroller av växters sundhet som gäller färsk frukt, grönsaker och bär i de fall där de importeras i kommersiellt syfte från områden utanför EU. Vid inspektionerna letar vi efter tecken på skadeinsekter eller växtsjukdomar. För alla kontrollerade produkter krävs dessutom ett giltigt intyg över växters sundhet som beviljats av ursprungslandet.

Undantagen utgörs av banan, ananas, dadel, durian och kokosnötter, för vilka ett intyg över växters sundhet inte krävs.

Vi utför kontroller av växters sundhet i samband med kommersiell import av frukt, grönsaker och bär vid samma lagerbesök som produktkvalitetskontrollerna och provtagningen för laboratorieundersökningar inom ramen för produktsäkerheten. Under år 2024 kontrollerade vi cirka 470 importerade partier av frukt och grönsaker för att upptäcka växtskadegörare.

Livsmedelsverket ansvarar å sin sida för övervakningen av andra växter och växtprodukter. Bland annat övervakar Livsmedelsverket växter och växtprodukter som är avsedda för plantering samt timmer och frön.

Förutom kommersiell import gäller begränsningarna av import från områden utanför EU även för passagerarimport och beställning av produkter på webben. Läs mer om begränsningarna av import av livsmedelsartiklar på vår webbplats.

Läs mer

Påminnelse för dig med gröna fingrar: Om du beställer växter eller frön från områden utanför EU, skaffa ett intyg över växters sundhet

Produkter som förs in på EU-marknaden måste uppfylla vissa lagstiftningskrav för att skydda konsumenternas och miljöns säkerhet och hälsa. En ansvarig säljare eller importör är medveten om sitt ansvar och säkerställer att produkterna överensstämmer med föreskrifterna och är säkra för konsumenten innan de importeras till landet.
Under årets lopp inkommer miljontals varupartier till privatpersoner från områden utanför EU. Detta innebär stora utmaningar för Tullens produktsäkerhetsövervakning. Tullen övervakar importen av livsmedel och konsumtionsvaror både inom och utanför EU på riskbaserad basis genom att granska dokument och ta prover av varorna för övervakningsundersökningar vid Tullaboratoriet. I praktiken tas prover från varupartierna i importörens lager efter att produkterna anlänt till landet. Valet av ett importerat parti som ska undersökas baserar sig på en riskbedömning.

Det är omöjligt för Tullen att undersöka alla leveranser, och å andra sidan skulle enskilda inspektioner avlägsna endast enskilda regelstridiga produkter från varuflödet. I allmänhet slits eller förstörs även det ämne eller den produkt som testas vid undersökningarna. Dessutom är undersökningarna dyra, varför inspektion av enskilda produkter inte utgör meningsfull användning av statliga resurser. Enligt lagen har tillverkarna, importörerna och säljarna det primära ansvaret för att produkterna är förenliga med kraven. Vid näthandel utgörs importören av den privatperson som beställt produkten från en webbutik. Om produkten inte är förenlig med föreskrifterna, kan den utländska säljaren eller tillverkaren inte nödvändigtvis ställas inför ansvar.

Risker i de mest populära produkterna

De mest populära produkterna som beställdes från nätbutikerna var olika textilier. År 2024 utgjordes var fjärde beställda vara av textilämnen eller textilvaror. Sådana hudkontaktprodukter utgör en särskilt hög risk för konsumenterna. Riskerna varierar från omedelbara allergiska reaktioner till långvarig exponering för bland annat cancerframkallande ämnen. Man har försökt minska dessa risker i EU och andra utvecklade länder i decennier genom att i lagstiftningen definiera tillåtna och förbjudna ämnen i produkterna. De ökade köpen från kinesiska nätbutiker undergräver avsevärt det arbete som utförts i EU för produktsäkerheten.
Även andra än textilprodukter är förknippade med produktsäkerhetsrisker. Läs mer om produktsäkerheten till exempel för verktyg och idrottsredskap nedan i avsnittet "Vardagsartiklar exponerar för kemikalier".

Förbjudna ämnen och varumärkesförfalskningar

Förutom produktsäkerhetsrisker förmedlas restriktionsbelagda och förbjudna produkter, det vill säga, läkemedel, narkotika och dopningsmedel, från nätbutikerna. Tullen övervakar dessa i nätköp som görs av privatpersoner, även om Tullens övervakning utmanas av att det är lätt att få tillgång på läkemedel och dopningsmedel på samma gång som övriga näthandelsförsändelser som ska övervakas har växt explosionsartat.

För Tullen är det vardag att restriktionsbelagda och förbjudna produkter hittas i näthandelsförsändelserna. Likaså hittas varumärkesförfalskningar hela tiden. Varumärkesförfalskning kränker de immateriella rättigheterna för produkten och försäljning av varumärkesförfalskningar är straffbart enligt strafflagen.

Läs mer

Tullens hållbarhetsrapport 2024: Näthandelsförsändelser av lågt värde på kraftig uppgång