Hoppa till innehåll

Skydd av hälsa och miljö

Vi övervakar och inspekterar gränsöverskridande godstransporter. Vi skyddar medborgarnas hälsa och miljö genom att plocka bort produkter som är skadliga för hälsan och miljön från varuflödet. Genom övervakning bekämpar vi olaglig verksamhet och förebygger spridning av djur- och växtsjukdomar. På så sätt skyddar vi den biologiska mångfalden, skogsnäringens förutsättningar för verksamheten, livsmedelsindustrin och livsmedelsproduktionen i samarbete mellan flera myndigheter.

Tullen har en ny roll som nationell myndighet för EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Mekanismen skapar ett ekonomiskt incitamentssystem för tillverkare i tredjeländer och importörer i EU-området för att minska utsläppen från produktionsprocesser. Som nationell myndighet bidrar vi också naturligt till ekologiskt hållbar verksamhet som en del av vårt verksamhetsområde.

Genom att övervaka transporter av farliga material, kemikalier och avfall samt trafikförhållanden säkerställer vi att farliga ämnen, kemikalier och avfall inte orsakar skada för naturen och medborgarna. Vi förhindrar bland annat att odugliga, överbelastade och felaktigt lastade fordon får tillträde till det finska trafikflödet.

Vi övervakar produktsäkerheten genom att i Tullaboratoriet testa produkternas överensstämmelse med reglerna. Genom målinriktad övervakning av livsmedel och konsumtionsvaror skyddar vi i första hand konsumenternas hälsa. Samtidigt förhindrar vi livsmedelsbedrägerier samt främjar företagens jämlika konkurrensvillkor. Varje år konstateras upp till var tionde produkt inte uppfylla säkerhetsbestämmelserna för produkter. Till exempel en leksak kan orsaka risk för strypning eller kvävning för barn, och livsmedel kan innehålla mikroorganismer som är skadliga för hälsan eller för mycket bekämpningsmedel.

Våra gärningar

Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (Carbon Border Adjustment Mechanism CBAM) är ett nytt verktyg i EU som förhindrar att utsläpp styrs utanför EU. Mekanismens mål är att priserna på importerade varor från EU bättre ska återspegla utsläpp som uppkommer i produktionen av dem och som värmer upp klimatet. I fortsättningen beläggs importvaror med en lika stor utsläppsbaserad avgift som tillverkningen i EU beläggs med i utsläppshandeln. Mekanismen skapar i praktiken ett ekonomiskt incitamentssystem för tillverkare i tredjeländer och importörer i EU-området för att minska utsläppen från produktionsprocesser. Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid balanserar tillverkarnas konkurrensvillkor på EU-marknaden.

Mekanismen gäller så kallade CBAM-varor som importeras från länder utanför EU i alla 27 medlemsstater i EU. CBAM-varor är till exempel vissa järn- och stålprodukter, gödningsmedel, aluminium- och cementprodukter samt väte och elektricitet. Enligt realiserade uppgifter för år 2023 gäller CBAM över 1 000 företag i Finland samt alla privatpersoner som importerar CBAM-produkter till ett värde som överstiger 150 euro. Eftersom Tullens uppgift är att övervaka den gränsöverskridande varuhandeln och sköta tullklareringen, passar uppgifter för en behörig myndighet inom koldixidjustering Tullens ansvarsområde på ett naturligt sätt. Arbetsuppgifterna är att verkställa och följa upp CBAM-förordningen, ge råd om beräkning av utsläpp för kundernas varor, ingripa i felaktig rapportering och beräkning av utsläpp, utfärda och följa upp tillstånd samt att sälja CBAM-certifikat (utsläppscertifikat).

Läs mer

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) medför betydande ändringar för importörer

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna för med sig nya skyldigheter för importörer, även för privatpersoner – uppgifterna om utsläpp ska rapporteras

Hiilirajalla uutta -blogi

Tullens år 2023: På väg mot något nytt – Tullen fick en betydande roll i bekämpningen av koldioxidläckage

Afrikansk svinpest är en sjukdom som orsakas av ASF-virus, och som dödar svin, minisvin och vildsvin. Det finns inget vaccin eller behandling mot ASF-virus. Sjukdomen smittar inte människor, men det är ett betydande ekonomiskt hot mot den finska svinekonomin och köttindustrin. Sjukdomens spridning till Finland skulle leda till stora ekonomiska förluster för svinfarmar och hela köttindustrin på grund av att djur måste destrueras, gårdar saneras och internationell handel stoppas. I praktiken skulle exporten av griskött stanna upp helt. Genom att bekämpa svinpest skyddar vi alltså en hel näring.

Sjukdomen har spridit sig i Asien och förekommer även i flera europeiska länder. Afrikansk svinpest har också påträffats nära Finland, i Baltikum, Sverige och Ryssland. Hotet om att smittan sprids till Finland har ökat.

Virus från afrikansk svinpest kan spridas med mat, varor och människor. Bekämpningen av sjukdomen i Finland är ett samarbete mellan flera myndigheter, där tullens uppgift är att övervaka vid gränsen att resenärer inte importerar animaliska livsmedel från länder utanför EU. För att förhindra spridning av olika djursjukdomar är det förbjudet att privat föra in kött och mjölkprodukter från länder utanför EU. Förbudet gäller även kött- och mjölkprodukter som skickas per post och beställs på nätet för mottagarens privata bruk. Det rekommenderas dessutom att köttprodukter som innehåller kött från gris eller vildsvin inte importeras alls som snacks eller som present från EU-länder där afrikansk svinpest har påträffats, eftersom status för sjukdomen och zoner för begränsningen kan förändras mycket snabbt. Förbjudna kött- och mjölkprodukter kan lämnas i avfallsbehållare vid östgränsens gränsövergångsställen. På flygplatser kan de överlämnas till tulltjänstemän. Inga sanktioner utfärdas vid frivilligt överlämnande, men upprepade eller grova överträdelser av importförbudet kan leda till straff.

Två mathundar, Aino och Rico, arbetar vid Tullen för att bekämpa djursjukdomar. Golden retrievern Aino började arbeta i juni 2018 och labrador retrievern Rico i juni 2020. Användningen av mathundar har varit ett ovärderligt hjälpmedel vid övervakningen av införsel av förbjudna livsmedelsprodukter. År 2023 hittade Aino och Rico totalt 1 920 kilo förbjudna kött- och mjölkprodukter. Med hjälp av hundarna kunde man beslagta, utöver de vanligaste hållbara korvarna och surmjölksprodukterna, även rökt piggsvin, torkad kamel och frysta pingviner.

Mathundarna arbetar bland såväl bilar och långtradare som på bussar, tåg, hamnar och flygplatser. Hundens arbetsskift varierar mellan 8–14 timmar. De arbetar dock inte oavbrutet, utan arbetet indelas i perioder som passar hunden. Efter en arbetsperiod får hundarna alltid vila och tid att återhämta sig.

Mathundarna har skolats att söka och markera mat av animaliskt ursprung. Som belöning för ett fynd får hundarna en leksak eller godis. Träningen för mathundar, som för alla andra tullhundar, grundas på lek och meningsfullhet.

Koirien laittomilla maahantuonneilla tavoitellaan usein suuria taloudellisia hyötyjä välittämättä eläintautien leviämisen riskistä.

Tulli on tutkinut viime vuosina salakuljetustapauksia, joissa koiria ja koiranpentuja on tuotu laittomasti Suomeen muun muassa Venäjältä, Ukrainasta, Unkarista, Espanjasta, Puolasta, Romaniasta ja Baltian maista. Tullin tutkinnassa olleessa tapauksessa epäilty myi lähes 180 koiraa noin tuhannen euron kappalehintaan maksamatta niistä veroja. Verohallinnon mukaan arvonlisäveroa jäi kantamatta noin 30 000 euroa. Tätä laajaa tapausta Tulli tutki yhdessä poliisin kanssa.

Toisessa Tullin tutkimassa tapauksessa koiria ja koiranpentuja myytiin Suomessa vuosina 2017–2022 yli 300 000 euron arvosta, eikä kaikkia tuloja ilmoitettu verottajalle. Arvonlisäveroa jäi Verohallinnon mukaan kantamatta kaikkiaan noin 50 000 euroa. Molemmissa tapauksissa rikottiin myös kirjanpitovelvollisuutta, joten tapauksia on salakuljetuksen ja törkeän veropetoksen lisäksi tutkittu myös törkeinä kirjanpitorikoksina.

Tullilla on ollut tutkinnassa myös useita salakuljetustapauksia, joissa yksityishenkilö on tuonut sallitun määrän eli enintään viisi koiraa Suomeen lemmikkieläiminä, mutta kuitenkin myynyt koirat maahantuonnin jälkeen. 

Koirien maahantuontisäännösten yksi tarkoitus on estää eläimiin ja ihmisiin tarttuvien eläintautien leviäminen. Vaarallisimpia tauteja ovat rabies eli raivotauti sekä ekinokokkoosi, jotka molemmat ovat tappavia tauteja.

Lue lisää

Valvonnan vuosi: Koirien laittomissa maahantuonneissa houkuttavat suuret taloudelliset hyödyt

Tullens enhet för ekonomisk brottslighet undersökte internationell smuggling år 2022–2023, där en stor mängd färskt nöt- och fårkött importerades till Finland utan kyltransport och utan lagliga handlingar. Fallet avslöjades vid Tullens kontroll i Västra hamnen i Helsingfors våren 2022. Objekt för undersökningen var en person som försökte föra in ett parti kött från Lettland via Estland till Finland med bil. Det var ungefär 500 kilo kött. Livsmedelssäkerhetsenheten i Helsingfors stad lämnade en begäran om utredning till Tullen av misstänkt smuggling, olaglig import och hälsobrott. Den misstänkte uppgav att hen också tidigare hade importerat färskt eller fryst kött till Finland. Livsmedelsverket konstaterade att mängden kött var så stor att den inte kunde anses vara för privat bruk, utan det var fråga om import för kommersiellt bruk. Den misstänkte hade inte heller registrerat sin verksamhet och handlingarna var bristfälliga.

Detta är ett allvarligt fall med tanke på konsumentsäkerheten. Verksamheten kan ha orsakat skada för medborgarnas hälsa och säkerhet. De konstaterade bristerna har utsatt slutkonsumenterna av köttet för risk att bli sjuka samt möjliggjort spridning av salmonella bland konsumenterna. Utöver konsumentsäkerheten lider även aktörer inom livsmedelsindustrin som följer lagen av sådan verksamhet.

Mygg är ett sommartecken som syns allt tidigare i Tullen varje år när övervakningen hittar myggmedelsmattor för anordningar för myggbekämpning som beställts av privatpersoner redan i början av året. Två vårar redan har vi på vår webbplats kommunicerat om beställning av förbjudna myggmedelsmattor. Myggmedel och -gifter är biocider, vars försäljning och användning regleras av biocidförordningen. Import av myggmedel och -gifter är förbjudet om produkten inte har tillbörliga märkningar om godkänd produkt på förpackningen. Det är sällsynt att märkningen är korrekt på produkter som kommer från länder utanför EU. Vår kommunikation verkar ge resultat, eftersom över 400 försändelser fastnade i Tullen år 2023, jämfört med nästan 600 försändelser år 2022. Tullen övervakar importen av biocider med stöd av kemikalielagen, vilket främjar skyddet av människors hälsa och miljön.

Läs mer

Hur bekämpar man insekter hemma? (Tukes)

Barns uppväxt och utveckling skyddas genom att begränsa deras exponering för till exempel skadliga kemikalier och genom att skydda dem från påtagliga faror. Därför är artiklar för barn samt barnmat de viktigaste föremålen för Tullens övervakning av produktsäkerhet. År 2023 granskade Tullen sammanlagt nästan 800 olika leksaker, barnkläder, barnvårdsartiklar och barnmatsprodukter. Av dessa befanns var femte lindrigt eller allvarligt strida mot bestämmelserna.

I fjol granskade Tullen cirka 550 leksaker. Nästan 90 leksaker ratades som stridande mot bestämmelserna, oftast på grund av mekaniska eller strukturella fel. Mekaniska fel var till exempel små delar som utgör en kvävningsrisk, för tunna förpackningspåsar samt snören eller remmar som utgjorde en strypningsrisk, såsom för långa tyglar på en käpphäst. Kemikalier som är skadliga för hälsan påträffades också tämligen ofta, till exempel ftalatmjukgörare påträffades i fem leksaker, nickel i fyra leksaker och bly i en leksak. Tiotals leksaker saknade märkningar som vägleder till säker användning av produkten eller CE-märkning som visar att produkten uppfyller kraven. Även många mindre fel påträffades.

De vanligaste felen i barnkläder var dragskor som utgjorde risk för strypning eller intrassling. Tio par barnbyxor befanns ha en för lång dragsko i midjan, dragsko som var felaktigt fastsatt eller innehöll tredimensionella delar. Sådana snören riskerar att fastna till exempel i leksaker. Huvan på en huvtröja hade ett snöre som utgjorde risk för strypning. Totalt granskades cirka 150 barnkläder och -skor.

Ungefär hundra barnvårdsartiklar och barnmatsprodukter granskades totalt. Särskilt porslin och måltidsartiklar befanns vara problematiska bland barnvårdsartiklar. Dessa ratades på grund av möjlighet att ämnen som är skadliga för hälsan överförs till livsmedel, såsom bly och melamin. Dessutom befanns två nappkedjor innehålla små delar som utgör en kvävningsrisk. Problemen med barnmat hade samband med mögeltoxiner som påträffades i fyra olika mellanmålsstänger. En barnmat hade för mycket näringsämnen. Dessutom påträffades mindre fel på märkningen av barnvårdsartiklar och barnmat. Ratade produkter som stred mot reglerna släpptes inte ut till butiker och konsumenter som sådana om felen utgjorde omedelbar fara. I vissa fall kunde produkten åtgärdas, till exempel genom att korrigera markeringarna. Då övervakade Tullen även åtgärden. 

Farliga konsumtionsartiklar som anmälts till EU:s system Safety Gate år 2023

Anmälningar totalt

Anmälningar från Finland

Tullens anmälningar

3 412 st.

76 st.

 36 st.

RASFF-järjestelmään ilmoitetut vakavaa vaaraa aiheuttavat elintarvikkeet ja elintarvikekontaktimateriaalit vuonna 2023

Anmälningar totalt

Anmälningar från Finland

Tullens anmälningar

4 695 st.

80 st.

47 st.

Tullin tuoteturvallisuusvalvomia tuotteita 2023

Tutkittuja tuotteita yhteensä

Joista huomautettuja ja hylättyjä

Osuvuusprosentti

4 806 st.

1 300 st.

27 %

 

Av varor som fick en anmärkning och ratades i Tullens kontroll var 1 002 livsmedel och 298 konsumtionsvaror.

Hälsa och väbefinnande   Hållbar industri, innovationer och infrastrukter.

Hållbar konsumtion och produktion.   Livet på land.

Mittarit:

Elintarvike- ja kulutustavaravalvonnan osuvuus, %

Kaaviossa näkyy elintarvike- ja kulutustavaravalvonnan tavoite ja toteutuma vuosina 2021-2023. JOkaisena vuonna tavoite on ollut 23 prosenttia ja jokaisena vuonna tavoite on ylitetty. Vuonna 2021 osuvuusprosentti oli 27,5, vuonna 2022 ja 2023 osuvuus oli 27 prosenttia.

Tavaraan kohdistuvien tarkastusten osuvuus, %

Kaaviossa näkyy tavaraan kohdistuneiden tarkastusten tavoite sekä osuvuusprosentti vuosina 2021-2023. Tavoiteosuvuusprosentti on jokaisena vuonna ollut 14,0. Jokaisena vuonna tavoite on ylitetty ja osuvuusprosentti on kasvanut. Vuonna 2021 osuvuusprosentti oli 14,6, vuonna 2022 29,2 ja vuonna 2023 31,3.

Matkustajatarkastusten osuvuus, %

Kaaviossa näkyy matkustajatarkastusten tavoite ja osuvuusprosentti vuosina 2021-2023. Vuonna 2021 tavoiteosuvuusprosentti oli 4,0, joka ylitettiin reilusti osuvuusprosentin toteutumalla 14,7. Vuosina 2022 ja 2023 tavoiteosuvuusprosentti oli 10,0. Vuonna 2022 matkustajatarkastusten osuvuusprosentti jäi alle tavoitteen (7,0), kun taas vuonna 2023 tavoite ylittyi (12,1).

Ajoneuvo- ja kuljetusvälinetarkastusten osuvuus, %

Kaaviossa näkyy Tullin tekemien ajoneuvo- ja kuljetusvälinetarkastusten tavoite sekä osuvuusprosentti vuosina 2021-2023. Tavoiteosuvuusprosentti on noussut yhdellä prosenttiyksiköllä jokaisena vuonna, vuoden 4,0 (2021) vuoden 2023 6,0. Tarkastusten osuvuusprosentti oli vuonna 2021 3,0, vuonna 2022 5,8 ja vuonna 2023 4,0.

Liikenneturvallisuuteen kohdistuvien tarkastusten osuvuus, %

Kaaviossa näkyy Tullin tekemien liikenneturvallisuuteen kohdistuvien tarkastusten osuvuus vuosina 2021-2023. Vuonna 2021 osuvuusprosentti oli 4,9, vuonna 2022 6,5 ja vuonna 2023 5,9.