Tullens historia: Krigen och kristiderna
En sträng ransonering av varor började redan då Finland ännu var en del av Ryssland. Orsaken var det första världskriget som brutit ut 1914. För Tullen innebar det kontroll av import- och exportlicenser. Kriget blev långt och allt fler varor belades med import- och exportförbud. De ökade begränsningarna ledde också till ökade förbrytelser då man började smuggla varor för att kringgå bestämmelser och göra vinst.
Krisperioden fortsatte också efter att Finland blivit självständigt och medborgarkriget tagit slut. Ransoneringen avvecklades först under de första åren på 1920-talet. Hösten 1939 blev den aktuell igen. Alla import- och exportvaror skulle ha licens. Tullens uppgift var att övervaka licenserna. Tullen var dock inte den instans som beviljade licenserna.
Under krigsåren fick Tullen flera nya uppgifter. Tullstyrelsens laboratorium användes bl.a. för tillverkning och testning av sprängämnen. Tullpersonal förflyttades förutom till fronten även till många andra centrala uppgifter inom krigsekonomin. En stor del av personalen tjänstgjorde vid fronten, i skyddskåren eller som lottor.
Kristiderna var svåra för Tullen också på grund av den hårda åtstramningen av statsekonomin. På 1940-talet sattes personal på indragningsstat då utrikeshandeln minskat så mycket. Tullen hade en viktig roll som kontrollör av krigsskadeståndsleveranserna innan de lämnade landet.
Ransoneringen fortsatte efter kriget och avvecklades stegvis på 1950-talet. På grund av ransoneringen gjorde Tullen många beslag som sedan minskade allt eftersom begränsningar upphävdes. Största delen av tullbrotten gällde då normala handelsvaror som det var svårt att få tag på i Finland. Så småningom började brottsligheten inrikta sig på alkohol och tobak.
