Vi säkerställde att logistiken inom utrikeshandeln var effektiv och smidig – kunderna var nöjda med sina tullärenden
Ett av Tullens uppdrag är att stödja utrikeshandelns smidighet, eftersom vi är en viktig länk i logistikkedjan. Finland placerade sig på en delad fjärde plats i Världsbankens senaste undersökning som mäter logistikprestanda, där man undersökte hur effektiv tullverksamheten och tullklareringen är i 139 länder. Placeringen är en klar förbättring från den tidigare undersökningen som genomfördes 2018, då vi hamnade på åttonde plats. Finland kom på andra plats i det totala logistikindexet, medan vi kom på tionde plats 2018.
– Finland är en ö, men förutsättningarna för framgång i utrikeshandeln har visat sig vara goda med beaktande av omständigheterna. Framgången bygger bland annat på en högklassig infrastruktur, hög kompetens hos aktörerna, förmåga att hålla tidtabeller och ett engagerat samarbete mellan myndigheter och gentemot alla kunder", säger Tullens generaldirektör Hannu Mäkinen.
Utrikeshandeln med varor upplevde ett dystert år
Exporten och importen av varor minskade under 2023 jämfört med året innan. Stegringen av energipriserna som började sommaren 2021 på grund av Rysslands agerande övergick i en allmän prissänkning 2023, vilket innebar att export- och importpriserna återgick till sina normala nivåer. Värdet på Finlands varuexport sjönk med 6,9 procent. Värdet på exporten uppgick till 76,2 miljarder euro. Importens värde minskade däremot med 17,3 procent och uppgick till totalt 76,5 miljarder euro.
Inom exporten ökade värdet av industrimaskiner och -utrustning samt elektriska maskiner och apparater. Exporten av ett kryssningsfartyg till ett värde av 1,9 miljarder euro ökade värdet på exporten av transportmedel betydligt och gjorde samtidigt Förenta staterna till Finlands största exportland och gick om Sverige samt Tyskland som föll till tredje plats. Värdet på exporten av farmaceutiska produkter ökade också betydligt. Mest minskade värdet på exporten av skogsindustriprodukter.
Värdet på importen minskade i nästan alla varugrupper av betydande värde. Importen av energiprodukter minskade med två femtedelar och importen av metallindustriprodukter med en fjärdedel. Till följd av detta minskade importtullarna 2023 med en fjärdedel jämfört med 2022. Importen av industrimaskiner och anordningar samt elektriska maskiner och apparater minskade likaså.
Tyskland var fortfarande Finlands största importland före Sverige och Kina. Med en betydande import av råolja och naturgas blev Norge vårt fjärde största importland och gick om Förenta staterna. Importen från Ryssland rasade med 77,8 procent från året innan. Finlands handel med Ryssland är för närvarande stenhandel, eftersom vi huvudsakligen importerar nickelsten från Ryssland och exporterar kopparsten dit.
I utrikeshandelns transporter skedde en stor förändring i slutet av 2023, då gränsövergångsställena vid östgränsen stängdes, med undantag för godstågstrafiken. Statens järnvägsbolag VR lade ner östtrafiken i slutet av 2022 och två privata bolag började ersätta den i början av 2023. Trots bytet av operatör har exporten av gödselprodukter på järnväg fortgått. Produkten är viktig för Ryssland. Den kommersiella godstrafiken vid östgränsen gick i huvudsak med lastbil i riktning mot Ryssland. Omkring 80 procent av trafiken bestod av transittransporter och en femtedel av Finlands export österut.
– Finlands andel av EU-ländernas export till Ryssland och Centralasien var fortfarande 3,9 procent år 2021, men bara 1,9 procent år 2023. Enligt statistiken har de finländska företagen dragit ner på exporten till öst betydligt mer än EU-företagen i genomsnitt, säger statistikdirektör Olli-Pekka Penttilä.
Smidig och kundorienterad verksamhet
Eftersom vi är en viktig länk i logistikkedjan för utrikeshandeln är det viktigt att vår verksamhet är smidig, förutsägbar och kundorienterad. På så sätt kan vi betjäna företagen väl och därigenom främja Finlands konkurrenskraft.
Vårt mål är att göra det möjligt för kunderna att sköta sina tullärenden smidigt och korrekt på en gång. Vi vill att kundupplevelsen ska betona förtroende och en känsla av att Tullen står på kundens sida, lyssnar och hjälper. Vi följer årligen upp utvecklingen av kundnöjdheten. Kundnöjdheten i tullärenden mäts på skalan 1–5. År 2023 låg kundnöjdheten kvar på en god nivå.
– Du kan ge oss respons och idéer om all vår verksamhet via vår webbplats. Tullens ledning och experter följer kontinuerligt upp responsen och reagerar vid behov. Vi lyssnar också gärna på våra kunders åsikter i många kundsamarbetsgrupper, säger kundservicechef Juha Lempiäinen.
Över 300 miljoner euro i insamlade skattemedel
Vi tar också ut skatt genom vår verksamhet – totalt 308 miljoner euro år 2023. Av detta belopp togs 162 miljoner euro ut av EU som en del av Europeiska unionens tullunion. Tullen uppbar 146 miljoner euro i skatter för finska staten.
– Tullavgifternas belopp minskade med 81 miljoner euro jämfört med 2022, särskilt på grund av minskad import", berättar kundrelations- och skatteuppbördsdirektör Tom Ferm.
Ambitiösa och stora reformprojekt inom tullklarering
Den övergripande reformen av EU:s tullklareringssystem är redan på slutrakan. Nya system har introducerats sedan 2018, och de nyaste kommer 2025. I september 2023 förnyades sammandragsdeklarationen för Ålands skattegränskunder och från och med november inlämnades transiteringsdeklarationerna i den nya Tullklareringstjänsten. Totalreformen av tullklareringssystemen är det största projektet i Tullens historia och det största IT-projektet inom statsförvaltningen.
Den 17 maj 2023 offentliggjorde kommissionen ett förslag till en reform av EU:s tullar, dvs. en tullreform, som syftar till att påskynda och effektivera tullverksamheten, förenkla tullklareringsprocessen för företag och förbättra tullkontrollen på EU-nivå. En viktig del av reformen är inrättandet av en datacentral i EU för behandling av import- och exportdata. Enligt förslagen ska datacentralen öppnas för e-handel 2028. Annan förtullning ska inledas stegvis från och med 2032. EU:s tullreform är den största och mest ambitiösa reformen sedan tullunionen inrättades.
Text: Statistikdirektör Olli-Pekka Penttilä, språkvårdare Kati Turkama