Tullens historia: Självständighet
När Finland blev självständigt tampades den unga staten med många svårigheter, men en fördel hade den: hävdvunna tullgränser och ett tullväsen. Till en början gjordes det inga stora omställningar i tullväsendet. Tullen stod ändå inför förändringar i och med att den finska statsförvaltningen sökte sin plats i den nya situationen. Som en första åtgärd förnyades Tullens uniformer och emblem. Reformen av tullagstiftningen och tulltariffen färdigställdes först kort före vinterkriget.
Tulluppbörden och den indirekta beskattningen utvecklades på 1920- och 1930-talen. Från 1919 till slutet av 1936 ingick även punktbeskattningen i tullväsendets uppgifter. Statsrådet hade makten att höja tullavgifterna till och med fyrfaldigt utan riksdagens godkännande. Tullarna hade en stor betydelse för statsfinanserna. Tullarna och tullförmånerna var ett viktigt handels- och ekonomisk-politiskt instrument för statsmakten.
Tullens roll som bevakare av havsområden upphörde 1930, då Sjöbevakningsväsendet grundades. År 1936 övergick bevakningen av östgränsen slutgiltigt till Gränsbevakningsväsendet. Därefter bevakade Tullen bara den västra landgränsen och de fartyg och laster som anlände till hamnarna. Från 1928 omfattade Tullens bevakning även den utrikes flygtrafiken.
I och med depressionen på 1930-talet blev regleringen av utrikeshandeln allt mer invecklad. Svåra att bevaka var även clearingavtal som Finland ingick med många länder på 1930-talet. Tullens uppgift var att sköta valutaredovisningen i samband med import och export. Därtill förutsatte bilaterala handelsavtal bevakning av varornas ursprung.
