Tullen har åtagit sig att minska miljöpåverkan av sin verksamhet. De viktigaste verkningarna orsakas av lokaler, upphandling, informations- och kommunikationsteknik samt resor. Som en säkerhetsmyndighet har Tullen vissa ämnesområden och uppgifter där vi inte alltid kan välja det mest miljövänliga alternativet. Ett exempel på detta är vissa tjänstefordon. Vi har dock identifierat delområden där vi kan påverka vårt miljöavtryck utan att kompromissa med vår prestationsförmåga. Tullens miljösystem Ekokompassen och miljöprogram styr arbetet för att främja hållbarhet. År 2025 förnyades vårt Ekokompass-certifikat med ytterligare tre år vid revisionen, och vi fick beröm för vårt omfattande arbete för att främja miljöfrågor.
Vi samarbetar också med interna och externa intressentgrupper på ett nätverksbaserat sätt i hållbarhets- och miljöfrågor. Statskontorets ansvarsnätverk stöder hanteringen av miljöaspekter, och Tullen har deltagit aktivt i utvecklingen av webbplatsen Hållbarhetskompassen, som upprättats som stöd för ansvarsnätverkets arbete, samt av bedömningsverktyget för hållbarhet.
Som en del av bedömningen av vår egen miljöpåverkan genomförde vi en digital städkampanj hösten 2025. Syftet med kampanjen var att öka medvetenheten om de ekonomiska verkningarna av digitalt material samt om dess påverkan på datasäkerhet, informationshantering och miljö. Personalen uppmuntrades att rensa bort onödiga data från e-post och nätverksdiskar. Kampanjen fungerade som ett bra startskott för en ny slags verksamhetskultur i såväl Tullen som andra organisationer, eftersom vår kampanj även väckte intresse bland våra intressentgrupper. Faktum är att vi har delat information om vår digitala städupplevelse till många olika parter, och inom Tullen fortsätter den digitala städningen år 2026.
Förändringarna i verksamhetsmiljön har varit uppenbara vid resor och användning av lokalerna. När den östra gränsen har varit stängd har anställda vid Tullen skickats på kommenderingar till gränsövergångsställen på olika håll i Finland, där arbetsvolymen har ökat i samma utsträckning. Detta har ökat antalet resor. Å andra sidan har vi kunnat göra måttliga minskningar i våra lokaler, till exempel genom att överföra våra underutnyttjade lokaler vid östgränsen till Gränsbevakningsväsendet.
I det här avsnittet berättar vi mer detaljerat genom exempel om Tullens miljöavtryck med tanke på bland annat lokaler, resor och digital städning.
Vår ansvarsåtgärd
År 2025 minskades antalet lokaler måttligt. När lokalerna vid östgränsen har använts mindre har de lediga ytorna kunnat överlåtas exempelvis till Gränsbevakningsväsendets förfogande. Dessutom beslutade vi att avstå från ett par andra lokaler med mycket lite personal år 2026.
År 2025 ökade lokalytan per årsverke och kontorsytan per årsverke något trots minskningarna, eftersom årsverkena minskade. Det minskade antalet lokaler syns dock som en liten nedgång av lokalkostnaderna.
Lokalkostnader (t€) per årsverke
Lokalyta per årsverke
Kontorsyta per årsverke
I utvecklingen av lokaler tillämpas principen ”effektiva ytor”, där man i stället för omfattningen av lokaler betonar att lokalerna används ändamålsenligt, de omvandlas för olika ändamål och deras livscykel är hållbar. Målet är att säkerställa att lokalerna som används stöder Tullens verksamhet och är säkra samt hanterbara kostnadsmässigt under hela sin livscykel.
Verkningarna av principen har utvärderats i två omfattande utvecklingsprojekt. I bedömningarna granskades verkningarna av lokallösningar på smidighet i verksamheten, personalens arbetsförhållanden, säkerhet och livscykelkostnader. Resultaten utnyttjas i fortsättningen vid planeringen av verksamhetslokaler, investeringsbeslut och dimensionering av tjänster. År 2026 utnyttjas principen om ”effektiva ytor” när personalen flyttar till olika verksamhetsställen som en följd av organisationsreformen.
År 2025 konkurrensutsatte Tullen åtta städavtal. Konkurrensutsättningen genomfördes i enlighet med Hansels dynamiska inköpssystem (DPS).
Förberedelserna av konkurrensutsättningarna inleddes med en kartläggning av marknaden där man utredde leverantörernas beredskap att lämna anbud på större helheter än tidigare. Utifrån svaren kombinerades flera verksamhetslokaler i gemensamma avtal och därmed skapade man större och mer intressanta helheter för leverantörerna. Samtidigt minskade det administrativa arbetet och cirka 12 % sparades på städtjänsterna.
Tullens avtal minskar risken för arbetsrelaterad exploatering. Städaren genomgår en säkerhetsutredning innan arbetet påbörjas och städaren måste alltid ha ett personkort när hen rör sig i Tullens lokaler. Städare arbetar inte på natten, utan de rör sig i lokalerna under tider då även annan tullpersonal finns på plats. I enlighet med Hansels DPS-villkor är leverantörerna dessutom skyldiga att sysselsätta arbetslösa arbetssökande när det är möjligt.
Miljön beaktas till exempel i förnödenheter som toalettpapper och tvål som är miljömärkta produkter om det är möjligt. Leverantören är också skyldig att bland annat redogöra för kvaliteten på och mängderna av rengöringsmedel (kemikalieförteckning) samt städmaskinernas energiförbrukning.
Tullens resekostnader förblev på motsvarande nivå som föregående år och det uppställda besparingsmålet uppnåddes inte. Den största delen av resekostnaderna hänför sig till tullbevakning, alltså dagtraktamenten och boendekostnader för personal som varit på kommendering på andra verksamhetsställen på grund av stängningen av östgränsen. År 2025 har kostnaderna för kommenderingsresor varit cirka 1,3 miljoner euro och totalt 2,8 miljoner euro sedan december 2023. Kostnaderna för kommenderingsresorna har täckts genom tilläggsfinansiering (3,2 miljoner euro).
Resekostnader per årsverke
Om man inte beaktar verkningarna av kommenderingarna minskade resekostnaderna med cirka 5 %. Besparingsåtgärderna såsom att ordna enhetsmöten med fysisk närvaro endast en gång om året, har haft en viss inverkan. Näst mest resekostnader efter kommenderingar uppkommer av närutbildning, dvs. dagpenning och boendekostnader för studerande. Utbildningskostnaderna var dock cirka 5 % lägre än föregående år.
Det totala antalet resdagar ökade något jämfört med föregående år, men antalet utlandsresor fortsatte att minska. Minskningen av mötes- och utbildningsresorna återspeglades också som en minskning av antalet tågresor, vilka var 19 % färre jämfört med föregående år.
Resedagar per årsverke
Tullen har 276 tjänstebilar. Fordonen används huvudsakligen i operativa funktioner. 201 av bilarna är dieseldrivna, 13 bensindrivna, 59 laddbara hybridbilar och tre är helt eldrivna bilar. Jämfört med år 2024 finns det något färre dieselfordon (2 st.) och en mer hybridbil.
År 2025 var de genomsnittliga utsläppen för Tullens tjänstefordon 123 g/km, medelåldern var 10,8 år och den genomsnittliga bränsleförbrukningen 4,9 l/100 km.
Antalet kilometer som körts med tjänstefordon fortsatte att öka år 2025 på grund av att kommenderingarna för personalen vid östgränsen fortsatte.
Under innevarande år utreder och provar vi användningen av leasingfordon som ett alternativ till ägande. Målet är att bedöma vilken inverkan leasing har på livscykelkostnader, längden för åtagande samt fordonsparkens flexibilitet i föränderliga verksamhetsmiljöer. Med leasingmodellen skulle det långsiktiga kapitalåtagandet kunna minskas och fordonsparken förnyas smidigare. Det skulle också vara lättare att anpassa fordonsparken till förändrade behov.
I oktober 2025 hade vi vår första digitala städkampanj vid Tullen. Syftet med kampanjen var att mångsidigt berätta om fördelarna med digital städning ur säkerhets- och informationshanteringens perspektiv samt att öka kännedomen om hur även onödiga data påverkar kostnader och miljö. I kampanjen fokuserade vi på att städa upp e-post och nätverksdiskar. Målet med kampanjen var att frigöra kapacitet i nätverksdiskar och e-post, spara pengar samt öka medvetenheten om riskerna och verkningarna av digitalt material.
Under den månadslånga kampanjen hade vi sex olika evenemang med en tväradministrativ expertgrupp: kampanjens start- och avslutningsevenemang, evenemang med etikett- och städtips för e-post och nätverksdiskar samt två stödkliniker. Dessutom kunde man skicka frågor via en blankett under hela kampanjen. Frågorna besvarades skriftligt och materialet som producerades under kampanjen finns fortfarande tillgängligt för personalen.
Den digitala städkampanjen fick ett bra mottagande och många uppgav att de lärde sig något nytt. Kostnaden för användning av kapacitet i nätverksdiskar och e-post överraskade många. Genom städningen av e-post minskade kapaciteten som användes med över 5 000 GB, alltså till under hälften sedan kampanjen började. Även arkivfilerna i e-post som lagras på nätverksdiskar minskade med cirka 60 procent. Användningen av nätverksdiskar ökade för sin del. Detta kan bero på att filer flyttades från e-postboxen eller till exempel på organisationsreformen.
Den digitala städningen ledde också till olika utvecklingsförslag, till exempel om att harmonisera personalens digitala färdigheter och gemensam god praxis för informationshantering. Den digitala städningen fortsätter år 2026 när vi går över till att städa lokaler vars användning upphör. Kampanjen väckte också intresse hos andra ämbetsverk och kommer att presenteras för olika instanser under våren 2026.