Tullreformen
Tullreformen utgör ett förslag till förnyande av unionens tullkodex och inrättande av en EU-tullbyrå. Reformen kommer att medföra ändringar i unionens centrala tullagstiftning.
Kommissionen publicerade i maj 2023 ett förslag till en tullreform för EU, med målsättningen att snabba upp och effektivera verksamheten hos EU-medlemsländernas tullar. Centrala förslag i reformen är inrättandet av en EU-tullbyrå och en EU-tulldatacentral.
I sin helhet kommer reformen att genomföras stegvis fram till år 2038.
Centrala förslag i tullreformen
Här kan du läsa mer om de centrala förslagen i tullreformen:
Notera att planeringsarbetet med reformen fortfarande pågår och att flera frågor ännu är öppna. Vi uppdaterar vår webbplats när lagstiftningsarbetet framskrider.
EU-tullbyrån planeras bli en ny unionsinstitution som ska sammanföra expertis och kunnande från olika delar av EU och handleda, samordna och stödja nationella tullmyndigheter. Planen är att EU-tullbyrån inrättas år 2026, men att den fullskaliga verksamheten inleds från början av år 2028.
Den nya EU-tullbyrån skulle förbättra riskhanteringen och tullkontrollerna inom EU. EU-tullbyrån skulle också driva och utveckla den nya tulldatacentralen.
EU-tullbyrån skulle därtill ha flera andra uppgifter, t.ex. harmonisering av tullverksamheten inom unionens område.
EU:s tulldatacentral skulle möjliggöra förenklandet av tullförfaranden och stärkandet av tullbevakningen. Tulldatacentralen skulle med tiden ersätta EU-medlemsländernas nuvarande datasystem, vilket kunde leda till besparingar på upp till 2 miljarder euro per år i driftskostnader.
EU:s tulldatacentral skulle förenkla och förbättra informationsutbytet mellan olika aktörer. Företagen skulle t.ex. bara behöva använda en enda portal när de skickar in tullinformation och bara skicka in uppgifterna en gång för flera sändningar. Prioriteringen av riskerna på EU-nivå kunde också effektiveras.
Målet med reformen är en modernare e-handel. Genom reformen skulle man införa ett särskilt tullklareringsförfarande för distansförsäljning inom e-handeln i syfte att förenkla det nuvarande systemet och harmonisera det till momsreglerna för e-handeln.
Som följd av reformen skulle nätbutikerna i stället för konsumenterna ansvara för alla tullformaliteterna och avgifterna. Nätbutikerna skulle uppbära tullarna vid försäljningstillfället och betala dem till de berörda medlemsstaterna på samma sätt som de redan nu gör med mervärdesskatten.
Samtidigt skulle den nuvarande gränsen för tullfrihet på 150 euro slopas, och tullavgifter vid import skulle därmed uppbäras för samtliga varor.
För ekonomiska aktörer skulle man inrätta en ny kundkategori, Trust and Check trader, som skulle medföra förenklingar i tullförfarandena. Dessa aktörer skulle t.ex. kunna låta sina varor övergå till fri omsättning i EU utan något aktivt ingripande från tullmyndigheternas sida. Uppgifter om leveranskedjor för vilka ingen förändring förväntas på kort sikt skulle också behöva inlämnas endast en gång.
Enligt förslaget skulle status som Trust and Check-näringsidkare endast kunna sökas av importörer och exportörer som uppfyller strikta krav på tillförlitlighet och transparens. Speditörer och tullombud kan söka status som Trust and Check-näringsidkare endast på villkor att de helt och hållet tar importörens eller exportörens skyldigheter på sitt ansvar.
Enligt förslaget kommer EU:s tulldatacentral att tas i bruk stegvis från ingången av år 2028.
Planen är att tulldatacentralen ska kunna användas vid det förenklade förfarandet för distansförsäljning inom e-handel fr.o.m. mars 2028.
Vid annan import och export kunde aktörerna, om de så önskar, använda EU:s tulldatacentral från början av mars 2032. Användningen av tulldatacentralen skulle bli obligatorisk för alla aktörer från ingången av år 2038.
Användningen av deklarationsförfarandena enligt nuvarande lagstiftning skulle upphöra senast år 2038.