Tullens utrikeshandelsstatistik visar ekonomins tillstånd och utveckling nu och i framtiden
Tullens utrikeshandelsstatistik har redan verkat som mätare av ekonomins tillstånd och utveckling i 130 år. De senaste två åren har medfört förändringar och omvälvningar i den globala handeln och Finlands ekonomi, senast sanktionerna mot Ryssland och energikrisen. Hur påverkar förändringarna den finska utrikeshandeln och hur ser framtiden ut? Det funderar vi över idag vid ett jubileumsseminarium för Tullens statistik i Helsingfors.
Syftet med Tullens utrikeshandelsstatistik är att tillgodose samhällets behov. Statistiken gör det möjligt för företagen att följa utvecklingen av utrikeshandeln, få information om marknadsläget och utnyttja statistiska uppgifter i planeringen av sin verksamhet.
I år har betydelsen av utrikeshandelsstatistiken framkommit i synnerhet i analysen av effekterna av EU:s sanktioner mot Ryssland och i samband med förändringar i utrikeshandeln.
– Förr sade man att kunskap är makt. Nu kanske man hör det mer sällan. Kanske det beror på att allt man gör i allt större utsträckning baserar sig på kunskap och att alla ska ha förutsättningar att inhämta information. Det är inte längre en rättighet för få, utan det hör till samhällets grundpelare att informationen är tillgänglig och lätt att använda. Tullens statistik producerar faktabaserad information som är tillgänglig för alla. Tullen betjänar gärna alla som behöver information och hänvisar dem till rätt källor. Vid behov lönar det sig att kontakta tullens statistik, konstaterar Tullens generaldirektör Hannu Mäkinen, som inleder jubileumsseminariet för utrikeshandelsstatistik i Helsingfors idag.
Från timmer till sanktioner – vad utrikeshandelsstatistiken talar om för oss
Finlands geografiska läge har alltid påverkat vår utrikeshandel. När tullens utrikeshandelsstatistik började 1892 var Finlands största exportprodukter sågade trävaror, kartong och papper. Den viktigaste handelspartnern var Ryssland. Efter att Finland blivit självständigt blev Storbritannien den främsta handelspartnern fram till början av 1970-talet, men tack vare krigsskadestånd växte handeln med Sovjetunionen avsevärt.
Finlands handel med Ryssland kollapsade i våras efter Rysslands attack mot Ukraina och de sanktioner som EU infört, men nedgången hade börjat redan tidigare. Nuförtiden sker över hälften av Finlands export och import inom Europeiska unionen.
–Tiderna har förändrats sedan utrikeshandelsstatistikens tidiga år, och den finländska utrikeshandelns resa har tagit många olika vändningar, men statistiken visar oss också en beständighet. Vår huvudsakliga exportprodukt för 130 år sedan var timmer och skogsindustrin fortsätter att ligga i spetsen för Finlands export till utlandet. Andra betydande exportsektorer är nuförtiden också den kemiska industrin samt metall-, maskin- och fordonsindustrin och el- och elektronikbranschen. Nuförtiden är vårt klart viktigaste handelsavtal EU-medlemskapet, summerar statistikdirektören Olli-Pekka Penttilä utrikeshandels-statistikens historia.
Vid jubileumsseminariet för Tullen statistik den 13 oktober 2022, talar också senior ekonom Sanna Kurronen från Finlands bank och Vd:n för Finlands näringsliv EK Jyri Häkämies. Kurronens tema är i synnerhet energiomvälvningen och Häkämies fokuserar på frihandeln.
Direktsändningen av seminariet kan följas kl. 14-16: https://events.icareus.com/web/sisters/player/embed/webcast?eventId=198816715