Hoppa till innehåll

Genomförandet av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna inleds snart – spelreglerna för rapporteringsperioden har publicerats

3.10.2023 14.43
Blogi
Gästskribent

Den första fasen i genomförandet av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) närmar sig. Mekanismen är ett nytt EU-politiskt instrument vars uppgift är att förebygga koldioxidläckage, dvs. att utsläppsintensiv produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös klimatpolitik. Strävan med mekanismen är att minska utsläppen av växthusgaser i EU och globalt. I teorin fungerar den på ett enkelt sätt: för produkter som omfattas av mekanismen uppbärs en avgift som motsvarar priset på en EU-utsläppsrätt utifrån de utsläpp som är inbäddade i produkterna. Vid sidan av att bekämpa koldioxidläckage är syftet med mekanismen även att uppmuntra tredje länder att införa prissättningsmekanismer för kol som motsvarar utsläppshandeln i EU. 

Införandet av mekanismen sker i två faser. Den 1 oktober 2023 inleds rapporteringsperioden för importörer som för in produkter som omfattas av mekanismen. Dessa importörer ska lämna in sin första CBAM-rapport över utsläppen från produkterna till Tullen före utgången av januari 2024. Den andra fasen av genomförandet börjar den 1 januari 2026, då importörerna även ska köpa ett antal CBAM-certifikat som motsvarar mängden utsläpp från CBAM-produkterna. Det är fråga om en stor förändring för många aktörer och importörer inom de utsläppsintensiva industrierna, för att inte tala om inom handeln, och det första skedet av införandet av CBAM förväntas inte förlöpa helt smärtfritt.

Vid genomförandet av ett helt nytt politiskt instrument är det skäl att lämna spelrum och flexibilitet i detaljerna för implementeringen, så att man kan dra nytta av de lärdomar man får under processen. CBAM-lagstiftningen kommer att specificeras steg för steg, vilket innebär återkommande lagstiftningsbehov för statsförvaltningen och konstant lärande för aktörerna. Grundförordningen om mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna fastställer ramen för mekanismen, medan det föreskrivs närmare om detaljerna allteftersom införandet framskrider. Därför kan det hända att myndigheterna ännu inte har svar på alla frågor som förbryllar aktörerna.

I förordningen om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen som publicerades i maj ges kommissionen befogenhet att anta sammanlagt 12 genomförandeförordningar och 4 delegerade akter om genomförandet av mekanismen. Med de delegerade akterna kan icke-väsentliga delar av den ursprungliga förordningen kompletteras och vid behöv ändras. Genomförandeförordningarna garanterar ett enhetligt genomförande i medlemsländerna. EU:s rättsakter, genomförandeförordningar och delegerade akter är rättsligt bindande som sådana i medlemsländerna. Därmed måste man på ministerienivå säkerställa att den nationella lagstiftningen är harmoniserad med EU-lagstiftningen.

Europeiska kommissionen har publicerat sin första genomförandeförordning med bilagor. Förordningen fastställer spelreglerna under rapporteringsperioden och den specificerar rapporteringsskyldigheterna för importörerna, metoderna för utsläppsberäkning och följderna vid försummelse av rapporteringen. Under rapporteringsperioden kommer kommissionen, de nationella myndigheterna och importörerna att studera införandet av det helt nya instrumentet. Utifrån rapporteringsperioden kommer kommissionen att utvärdera hur effektiv CBAM är i att förebygga koldioxidläckage och om tillämpningsområdet behöver utvidgas. 

Avsikten är att anta följande rättsakter gällande mekanismen i knippen. Det första knippet publiceras hösten 2024. Beredningen av kompletterande rättsakter kommer dock att påbörjas redan under innevarande år. Under det tredje kvartalet av år 2024 ska enligt kommissionen reglerna specificeras vad gäller ansökan om tillstånd att verka som godkänd CBAM-deklarant (artikel 5 och 7), CBAM-registret (artikel 14), ackreditering av kontrollörer (artikel 18) och verifiering (artikel 8). Arbets- och näringsministeriet deltar i beredningen av rättsakterna på EU-nivå, lyfter fram ståndpunkter som är viktiga för Finland och informerar intressentgrupper. 

Tidtabellen för CBAM är stram för såväl importörerna som myndigheterna. Tullens kundrelations- och skatteuppbördsdirektör Tom Ferm skrev tidigare i ett blogginlägg om praktiska utmaningar för CBAM under rapporteringsperioden. För att tackla dessa utmaningar har kommissionen publicerat vägledande dokument för importörer och för aktörer som driver anläggningar i tredje länder. I de drygt hundrasidiga publikationerna ges detaljerad information som stöd för införandet av CBAM, och de är skrivna på ett icke-juridiskt språk för att underlätta tolkningen av lagstiftningen. Kommissionen har lovat att ta fram anvisningar även på andra viktiga handelsspråk, såsom mandarin, för att underlätta insamlandet av utsläppsinformation från tredje länder. Särskilt beröm får kommissionen för att ha byggt ett detaljerat Excel-underlag som importörer och aktörer i tredje länder kan använda vid utbytet av utsläppsdata. Dessutom ordnar kommissionen branschspecifika webbseminarier och andra utbildningar på sin webbplats för att säkerställa att aktörerna har ett tillräckligt kunskapsunderlag. Inspelningarna av webinarierna blir tillgängliga på kommissionens CBAM-sidor. På sidan, som kontinuerligt uppdateras, har man även samlat allt det övriga informationsmaterial om CBAM som kommissionen erbjuder.

Höstens intressantaste milstolpe för genomförandet av mekanismen torde vara inledandet av rapporteringsperioden. En annan betydande händelse är överlämnandet av regeringens proposition till riksdagen om genomförande av mekanismen och om ändring av 2 § i tullagen. Regeringspropositionen är ett lagförslag som har beretts vid arbets- och näringsministeriet som tjänsteuppdrag. Intressentgrupper och medborgare har haft en möjlighet att kommentera förslaget under remissförfarandet, och utifrån det har man sammanställt utlåtandena och gjort de ändringar som behövs i regeringspropositionen. Efter att regeringspropositionen har överlämnats till riksdagen vid statsrådets sammanträde, förs en remissdebatt i riksdagens plenum. Därefter skickas lagförslaget till utskottsbehandling, vid vilken relevanta sakkunniga hörs och till slut utarbetar utskottet ett betänkande om lagförslaget. Detta följs av behandling av lagförslaget i riksdagens plenum utifrån utskottens betänkanden. Vad gäller gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är tanken att regeringspropositionen, dvs. ”RP”, ska överlämnas i samband med budgetmanglingen i början av oktober. Lagarna om genomförande av mekanismen och om ändring av 2 § i tullagen planeras träda i kraft den 1 januari 2024. 

- Saana Takamäki

Skribenten jobbar som specialsakkunnig vid arbets- och näringsministeriets energiavdelning. Hon svarar för det nationella genomförandet av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och deltar i därtill hörande lagberedning.