Tullen: Vi i Finland har varit mycket bra på att följa EU:s sanktioner mot Ryssland

Utgivningsdatum 26.2.2026 15.39
Typ:Pressmeddelande

EU:s första sanktionspaket mot Ryssland med anledning av dess aggression mot Ukraina trädde i kraft för exakt fyra år sedan. Tullen betonar att finländska företag som agerar lagligt har visat ett starkt engagemang i att exemplariskt följa sanktionsreglerna och har haft en nyckelroll i att förhindra att sanktionerna kringgås. Hotbilderna runtom i Europa skiljer sig dock från varandra, vilket direkt påverkar hur målen för sanktionerna kan uppnås.

I dag, den 26 februari 2026, har det gått exakt fyra år sedan EU:s första sanktionspaket mot Ryssland trädde i kraft på grund av det fullskaliga invasionskrig som Ryssland inlett i Ukraina. Sanktionerna i det första sanktionspaketet var av aldrig tidigare skådad omfattning. EU införde även sanktioner mot Belarus.

– Vi i Finland har varit mycket bra på att genomföra EU:s sanktioner på ett ändamålsenligt sätt. De finländska företag som agerar lagligt har visat ett starkt engagemang i att följa EU:s sanktionsregler ordagrant, vilket har varit mycket betydelsefullt i ett EU‑omfattande perspektiv – och något vi med rätta kan vara stolta över, konstaterar Tullens generaldirektör Sami Rakshit.

Sanktionerna förändrade Finlands utrikeshandel på ett dramatiskt sätt: Före Rysslands invasionskrig i december 2021 bedrev 955 finländska företag export till Ryssland och 480 företag import från Ryssland. I december 2025 bedrev 25 finländska företag export till Ryssland och 11 företag import från Ryssland. För tillfället är Rysslands andel av exporten i Finlands utrikeshandel omkring 0,4 % och av importen omkring 1,1 %, medan andelen som störst varit 11,6 % av exporten (år 2008) och 18,7 % av importen (år 2011).

Målet för sanktionerna har ännu inte uppnåtts – de olika hotbilderna i EU-länderna återspeglas också i övervakningen av sanktionerna

Tullen har ett tätt samarbete med de andra EU-länderna vad gäller övervakning av sanktionerna och deras genomslag. Särskilt de östra staterna vid EU:s yttre gräns och de nordiska länderna har betonat strikt övervakning av sanktionerna och stött Ukraina i dess EU‑associeringsprocess.

– Det är beklagligt att EU inte har lyckats införa det 20:e sanktionspaketet nu när kriget i Ukraina har pågått i fyra år. Det skulle även ha haft en stor symbolisk betydelse, konstaterar Rakshit.

– Beaktas bör även att målet för sanktionerna är att försvaga Rysslands ekonomiska, teknologiska och militära utveckling, och detta mål har ännu inte uppnåtts med de sanktionspaket som EU infört. Därför anser jag också att en diskussion om att avstå från sanktionerna är för tidig, fortsätter Rakshit.

– Ett strikt och enhetligt genomförande av sanktionerna är ett sätt för oss att påverka. Det här gäller såväl företagen inom utrikeshandeln som myndigheterna i samtliga EU-länder. Faktum är dock att hotbilderna i EU-länderna skiljer sig markant från varandra beroende på var i Europa eller hur nära Ryssland man befinner sig, betonar Rakshit.

Företagen har en nyckelroll i att förhindra att sanktionerna kringgås

EU har också utfärdat förordningar som kompletterar sanktionsreglerna. Till exempel i början av februari utfärdades en EU-förordning om förbud mot import av rysk naturgas och rysk flytande naturgas till EU-området. Framöver ska importörer påvisa att naturgasen har producerats i något annat land än Ryssland innan naturgasen anländer till EU-området.

Förändringarna inom världshandeln har även återverkningar på ett bredare plan. Enligt FN:s statistikdatabas Comtrade är importen av ryska mineraliska produkter, dit även naturgas och olja hör, koncentrerad till vissa importländer. Före invasionskriget i Ukraina inleddes hade de nuvarande fem största importländerna av ryska mineraliska produkter en andel på under 30 procent av importen, medan deras andel i nuläget utgör närmare 80 procent av importen. Statistiken visar att Ryssland fortfarande exporterar många råvaror i lika stora mängder som tidigare, men nu är destinationsländerna i toppen sådana till vilka Ryssland tidigare knappt haft någon export.

– Importörens deklarationsskyldighet är ett bra exempel på betoningen av företagets eget ansvar. Det centrala är därför att fastän man inte längre köper råvaror direkt från Ryssland inte heller skulle köpa råvaror vars ursprung uppenbart är i Ryssland, trots påståenden om annat, betonar Rakshit.

– Vi möjliggör smidiga varuflöden för företag som visar att de agerar rätt. Företagens eget ansvar spelar en väsentlig roll i att förhindra att sanktionerna kringgås och i detta arbete har finländska företag som agerar lagligt engagerat sig starkt. Det är viktigt att känna sina handelspartner, så att vi inte urholkar sanktionernas genomslagskraft, konstaterar Rakshit.

Tullen övervakar att sanktionerna genomförs och svarar samtidigt för brottsutredningsåtgärder inom denna sektor. Sedan kriget började har Tullen utifrån tulldeklarationer upptäckt över 31 000 potentiellt avvikande varutransporter, gjort riktade kontroller mot över 4 500 transporter och inlett en förundersökning i omkring 950 fall, varav nästan 150 har utretts som grova regleringsbrott. 

Mediemeddelande