Deflationen har börjat i utrikeshandeln
I Finlands utrikeshandel med varor nåddes pristoppen i juni 2022. Därefter har priserna sjunkit redan i drygt ett års tid. I september 2023 sjönk exportpriserna med 7,0 procent från året innan och importpriserna med 11,4 procent från motsvarande tidpunkt år 2022.
- Deflationen har börjat i utrikeshandeln, dvs. priserna sjunker från året innan. Prisnivån är dock ännu högre än år 2021, framhåller statistikdirektör Olli-Pekka Penttilä.
Deflationen syns dock inte överallt. Till exempel vid import av livsmedel stiger priserna ihärdigt. Prisförändringarna har under de två senaste åren varit stora, men mängdförändringarna i utrikeshandeln spelar också en roll. Under innevarande år har exportmängderna legat på en lägre nivå än under coronaåret 2020, och som jämförelse kan det noteras att exportmängderna år 2020 var nästan en tiondel mindre än år 2010.
- Mängderna i Finlands varuexport har minskat under de senaste åren. Mängderna i Finlands export ligger grovt sett på 1999 års nivå. Detta är en stor anledning till att Finlands ekonomi växer långsamt, funderar Penttilä.
Maskiner och apparater bär upp Finlands export
Enligt Tullens preliminära statistik över utrikeshandeln med varor minskade värdet på Finlands varuexport i september med 12,3 procent från året innan. I september minskade exporten med 4,2 procent jämfört med september 2021, vilket innebär att minskningen är betydande.
Exporten inom skogsindustrin har rasat från och med maj. Priserna på massa och papper har sjunkit i år, men ligger på en högre nivå än år 2021. Exportpriserna på trävaror har sjunkit redan sedan juli 2022, men ligger på en lägre nivå än till och med år 2021. Den svåra situationen för skogsindustrin förvärras av att exportmängderna har sjunkit redan två år i rad. Värdet på den totala exporten inom skogsindustrin minskade i september med 30 procent från ett år tillbaka.
Maskiner och apparater har burit upp Finlands export i år. Exportpriserna på maskiner och fordon går uppåt. Visserligen rasade exportmängderna för fordon från föregående år.
- Exporten av personbilar till Tyskland har i år sjunkit med 1,1 miljarder euro från året innan. Detta är en stor del bort från Finlands export. Å andra sidan så importerades bildelarna först till Finland och sedan exporterades de färdiga bilarna från Finland, vilket gör att den värdeökning som stannar i Finland har varit betydligt mindre är exportvärdet, analyserar Penttilä.
Finlands energiimport från västländerna på stadig grund
Enligt Tullens preliminära statistik över utrikeshandeln med varor minskade värdet på Finlands varuimport i september med 21,0 procent från året innan. I september föll importen med 8,4 procent jämfört med september 2021.
Under januari–september uppgick värdet på importen av energi till 8,2 miljarder euro, medan värdet på importen för ett år sedan var 13,7 miljarder euro. Nedgången som mest berott på deflationen är således hårresande 40 procent jämfört med året innan. Rysslands andel av importen av energiprodukter var i januari–september 2021 drygt hälften, medan den i januari–september 2022 var 21,7 procent och i januari–september 2023 bara 0,7 procent. Kvar av energiimporten från Ryssland är bara små mängder LNG-naturgas. I år har största delen av naturgasen importerats till Finland från USA och Norge.
- Rysslands attack mot Ukraina fick energipriserna att stiga redan år 2021, men importpriserna på energi har sjunkit sedan mars 2023 jämfört med året innan. Jag skulle säga att Finlands energiimport från väst står på stadig grund och den kommande vintern är till den delen mer förutsägbar är för ett år sedan, berättar Penttilä.
Importen av maskiner och apparater minskar, vilket gör att konjunkturen går åt annat håll än vid export av dessa produkter. I september sjönk importen av maskiner och apparater med 32 procent från året innan och importen av elektriska apparater med 26 procent.
Mer information: Preliminär statistik om utrikeshandeln med varor i september 2023