Värdet på varuexporten steg med 19,4 procent år 2021 - Underskottet i handelsbalansen var klart större än året innan
Årsmeddelande 2021: Preliminära uppgifter om utrikeshandeln med varor
Enligt Tullens preliminära uppgifter ökade värdet på Finlands varuexport med 19,4 procent år 2021. Värdet på exporten uppgick till 68,6 miljarder euro. Värdet på importen steg med 21,5 procent jämfört med året innan. Värdet på varuimporten uppgick till drygt 72,6 miljarder euro. Året innan, år 2020, minskade exporten med 11,7 procent och importen med 9,2 procent. År 2019 ökade exporten med 2,2 men importen sjönk med 1,1 procent.
Kvartalsvis presenterat började värdeförändringen för både import- och export öka blygsamt under det första kvartalet år 2021 efter minskningen föregående år. Exporten ökade med 4,4 procent och importen med 1,8 procent. Under det andra kvartalet växte exporten redan med 25,7 procent och under det tredje kvartalet med samma 25,7 procent jämfört med motsvarande period året innan. Under det sista kvartalet ökade exporten med 22,4 procent. Värdet på importen växte under det andra kvartalet med 27,5 procent, men tillväxten avtog något under det tredje kvartalet och stannade vid 21,9 procent. Under årets sista kvartal ökade importens värde med 36,2 procent. Siffrorna för årets sista kvartal är preliminära uppgifter.
För exporten i december 2021 statistikfördes ett kryssningsfartyg med ett värde på något över 950 miljoner euro. För exporten registrerades under de två föregående år i december också kryssningsfartygsleveranser med ungefär lika stort värde. I december 2021 statistikfördes även ett kryssningsfartyg för importen med ett värde på drygt 200 miljoner euro. Prisökningen på importen av energiprodukter hade en betydande inverkan på den totala ökningen av varuimportens värde.
Figur 1. Ändring vid export och import i procent per kvartal 2020-2021
Underskottet i handelsbalansen ökade tydligt år 2021 jämfört med året innan. Handelsbalansen visade enligt preliminära uppgifter ett underskott på 4,1 miljarder euro år 2021. Underskottet i handeln med EU-länderna var 3,3 miljarder euro. Men i handeln med länderna utanför EU var underskott i handelsbalansen betydligt mindre, underskottet uppgick till 725 miljoner euro. År 2020 visade handelsbalansen ett underskott på 2,3 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länderna uppgick då till 4,2 miljarder euro medan handeln med länderna utanför EU visade ett överskott på 1,9 miljarder euro, båda åren räknade med EU27. År 2019 visade handelsbalansen ett underskott på 797 miljoner euro.
Tabell 1. Totalutveckling, miljoner euro (siffrorna för år 2021 baserar sig på preliminär statistik)
Exporten till EU-länderna ökade med 23,6 procent år 2021. Exporten till euroområdet växte med 25,6 procent. Exporten till länderna utanför EU ökade med 14,4 procent. Importen från EU-länderna steg med 18,4 procent och från andra länder med 26,1 procent. År 2020 minskade exporten till EU-länderna med 12,6 procent och exporten till länderna utanför EU med 10,5 procent. Importen från EU-länderna minskade mindre än exporten, med 6,9 procent. Importen från länderna utanför EU minskade samtidigt med 12,5 procent.
Figur 2. Finlands export, import och handelsbalans månadsvis, 2019–2021, miljoner euro 
Figur 3. Finlands export, import och handelsbalans årsvis 2005–2021, miljarder euro
Utrikeshandeln med varor i januari–november 2021
Detaljerade uppgifter om varuhandeln finns att tillgå för januari–november 2021. Tullen publicerar detaljerade lands- och varuuppgifter om utrikeshandeln med varor för hela året 2021 den 28 februari 2022. I alla huvudgrupper inom export enligt BEC-varuklassificeringen växte värdet på exporten i januari–november 2021 jämfört med motsvarande tidsperiod året innan. Värdet på exporten av investeringsvaror ökade med 6,1 procent under perioden januari–november och investeringsvarornas andel av den totala varuexporten var 24,4 procent. Värdet på exporten av industrins insatsvaror steg mest, med 27,8 procent, och dessa varors andel av varuexporten var 51,9 procent. Exporten av transportmedel och delar ökade med 26,7 procent och andelen var 9,2 procent. Värdet på exporten av driv- och smörjmedel ökade med 17,7 procent och andelen av exporten var 6,7 procent. Exporten av konsumtionsvaror växte med 13,7 procent, men dess andel av exporten var bara 3,5 procent. Också exporten av livsmedel och drycker ökade något, med 0,8 procent, medan varugruppens andel av den totala varuexporten sjönk till 2,3 procent.
Inom importen steg värdet på handeln med driv- och smörjmedel mest i januari–november, med 45,7 procent jämfört med motsvarande period 2020. Denna varugrupps andel av den totala varuimporten steg till 12,6 procent. Värdet på importen av industrins insatsvaror ökade med 28,4 procent och andelen var 33,1 procent. Värdet på importen av investeringsvaror ökade med 11,2 procent och andelen av den totala importen var 20,4 procent. Importen av transportmedel, som hade en andel på 12,4 procent, ökade med 15,2 procent. Importen av konsumtionsvaror ökade under januari–november i fjol med 2,0 procent (andel 10,3 %) och importen av livsmedel och drycker med 1,9 procent (andel 6,1 %).
Figur 4. Förändring i Finlands export 2017–2021 (1–11), BEC-klassificeringens huvudgrupper
Obs: Varorna enligt makroekonomiska kategorier, Classification by Broad Economic Categories (BEC)
Värdet på exporten av skogsindustriprodukter ökade betydligt i januari–november 2021
Värdet på exporten inom skogsindustrin steg i sin helhet med 25,6 procent under januari–november 2021 jämfört med motsvarande period året innan. År 2020 minskade exporten av skogsindustriprodukter med 16,9 procent. Värdet på exporten av pappersmassa växte med 36,1 procent i januari–november 2021. Tillväxten berodde särskilt på att exportpriserna steg. Värdet på exporten av sågade trävaror ökade med 66,4 procent i och med att exportpriserna steg i betydande grad. Exportvolymerna ökade i maklig takt. Exporten av varor av trä ökade med 35,5 procent. Värdet på exporten av papper och papp ökade med 10,8 procent, mest till följd av att exportvolymerna ökade.
Värdet på exporten av maskiner, apparater och transportmedel steg i sin helhet med 12,0 procent i januari–november 2021. Under hela året 2020 minskade värdet på exporten inom varugruppen med tio procent. Exporten av industrimaskiner och -utrustning steg med 4,1 procent. Exporten av kraftmaskiner och motorer minskade med 7,4 procent, men exporten av specialmaskiner ökade med 10,9 procent. Värdet på exporten av elektriska maskiner och apparater steg med 19,3 procent. Exporten av transportmedel växte i januari–november med 23,2 procent.
I januari–november 2021 växte värdet på exporten av raffinerade oljeprodukter med 9,4 procent. Exportpriserna steg i betydande grad samtidigt som exportvolymerna minskade med cirka en femtedel. År 2020 sjönk värdet på exporten av oljeprodukter med 34,2 procent. Exporten av produkter från den övriga kemiska industrin steg med 22,9 procent. Tillväxten inom exporten av läkemedel och farmaceutiska produkter avtog och stannade vid 17,3 procent, medan tillväxten året innan hade legat på 24,5 procent. Exporten av baskemikalier ökade med 11,8 procent och exporten av plaster med 38,0 procent.
Även värdet på exporten av metallindustrins produkter började växa snabbt i januari–november 2021. Värdet på exporten växte med 30,1 procent, medan det året innan hade sjunkit med 16,5 procent. Värdet på exporten av järn och stål ökade med 42,0 procent och av övriga metaller med 16,8 procent. Värdeökningen för övriga metaller berodde på att exportpriserna steg snabbt, exportvolymerna visade en nedgång. Exporten av metallprodukter ökade med 20,7 procent. Också exporten av malmer och metallskrot ökade ordentligt, med 43,2 procent. Exporten av instrument och mätare växte med 3,6 procent i januari–november, men värdet på exporten av livsmedel minskade med 1,1 procent.
Figur 5. Förändring i exporten av de viktigaste exportvarorna 2017–2021 (1–11), i procent, SITC-klassificering.
Obs: Klassificeringsstandard för internationell handel; Standard International Trade Classification (SITC)
Också värdet på importen av varor ökade i de flesta viktigaste importbranscherna i januari–november 2021
Importen av maskiner, apparater och transportmedel växte i sin helhet med 14,1 procent i januari–november 2021 jämfört med motsvarande period året innan. Denna grupps andel av den totala varuimporten var 32,1 procent. Under år 2020 hade importen av dessa varor minskat med 7,5 procent. Värdet på importen av industrimaskiner och -utrustning steg med 14,5 procent och av elektriska maskiner och apparater med 14,9 procent. Importen av transportmedel växte med 12,5 procent. Värdet på importen av personbilar ökade med 22,0 procent. Värdet på importen av metaller och metallprodukter ökade med 36,5 procent medan det år 2020 hade sjunkit med 10,9 procent. Värdet på importen av järn och stål ökade med 33,8 procent och av övriga metaller med 53,5 procent. Importen av malmer och metallskrot ökade med 44,9 procent.
Värdet på importen av olja och oljeprodukter ökade med 29,2 procent på grund av att importpriserna steg kraftigt; importvolymerna var på nedgång. Värdet på importen av elektricitet ökade med 142,8 procent i och med att importpriserna steg betydligt. Också importvolymerna steg. Importen av kemiska ämnen och produkter ökade med 15,1 procent. Importen av baskemikalier växte med 35,4 procent och importen av läkemedel och farmaceutiska produkter med 7,5 procent. Importen av textilprodukter (andra än kläder) minskade med 11,6 procent medan den året innan hade vuxit med 31,5 procent. Importen av instrument och mätare ökade med 7,6 procent, och importen av livsmedel med 1,7 procent.
Figur 6. Förändring i importen av de viktigaste importvarorna 2015–2020 (1–11), i procent, SITC-klassificering.
Obs: Klassificeringsstandard för internationell handel; Standard International Trade Classification (SITC)
Varuhandelns utveckling med de största handelspartnerna år 2021
Värdet på exporten av varor vände tydligt uppåt i januari–november 2021 i fråga om alla de största exportländerna. Exporten till Tyskland ökade med 15,0 procent, exporten till Sverige med 16,0 procent och exporten till Förenta staterna med 16,1 procent. Exporten till Nederländerna steg med 11,7 procent och exporten till Ryssland med 21,4 procent. Exporten till Kina ökade med 19,9 procent och exporten till Storbritannien med 16,8 procent.
Över hälften av Finlands totala exportvärde av varor riktar sig till dessa sju länder. Tysklands andel av den totala exporten var störst, 13,5 procent, Sveriges 10,5 procent och Förenta staternas 6,8 procent. Nederländerna kom på fjärde plats (6,3 %), Ryssland på femte plats (5,5 %) och Kina på sjätte plats (5,4 %). Storbritannien var Finlands sjunde största exportland med en andel på 3,8 procent.
Figur 7. Förändring i värdet på Finlands export till Tyskland, Nederländerna, Förenta staterna, Ryssland, Kina, Storbritannien och Sverige 2017–2021, 1-11, i procent
Också värdet på varuimporten vände uppåt med de flesta största handelspartnerna. Importen från Tyskland ökade med 13,9 procent i januari–november 2021. Importen från Sverige steg med 24,4 procent och importen från Nederländerna med 22,0 procent. Importen från Förenta staterna ökade med 13,9 procent. Värdet på importen från Ryssland steg med 40,3 procent och från Kina med 15,4 procent. Importen från Storbritannien sjönk däremot med 18,6 procent. Cirka 58 procent av Finlands totala varuimportvärde hade sitt ursprung i något av dessa sju länder. Tysklands andel av värdet på den totala varuimporten var 15,1 procent och Sveriges andel 11,5 procent. Rysslands andel var också 11,5 procent och Kinas 8,8 procent. Storbritanniens andel av importen sjönk till 1,9 procent och landet låg först på femtonde plats. Tullen publicerar all landspecifik utrikeshandelsstatistik för hela året 2021 den 28 februari 2022.
Figur 8. Förändring i värdet på Finlands import från Tyskland, Nederländerna, Förenta staterna, Ryssland, Kina, Storbritannien och Sverige 2017–2021, 1-11, i procent.
EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel med varor var 55,9 procent
EU27-ländernas andel av Finlands varuexport var 55,9 procent år 2021, räknat med uppgifterna för januari–november. År 2020 var andelen 54,6 procent. Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft år 2020 och år 2019 var EU-ländernas andel ännu större, 59,3 procent räknat med 28 medlemsländer. EU27-ländernas andel av Finlands varuimport var 58,4 procent år 2021, räknat med uppgifterna för januari–november. Året innan var andelen 59,5 procent. År 2019, före brexit, var EU-ländernas andel av importen 60,6 procent räknat med 28 medlemsländer.
Andelarna i handeln med länderna utanför EU förändrades på motsvarande sätt. I januari–november 2021 utgjorde denna handel 44,1 procent av exporten och 41,6 procent av importen, medan andelarna år 2020 var 45,4 procent vid export och 40,5 procent vid import.
Utveckling av varuexporten i EU-länderna i januari–november 2021
EU-ländernas (EU27) sammanlagda varuexport växte enligt Eurostats preliminära uppgifter med 17 procent i januari–november 2021 (Källa: Eurostat news release 8/2022). Finlands varuexport ökade under motsvarande period med 19 procent. Exporten ökade i alla EU-länder med över 10 procent, utom i Irland, där exporten ökade med bara en procent. Exporten ökade mest i Grekland, Estland och Kroatien. I de flesta av Finlands största handelspartner växte exporten långsammare än i Finland. I Tyskland ökade exporten med 14 procent och i Sverige med 18 procent. I Nederländerna ökade exporten lika mycket som hos oss, men i Belgien ökade den med 23 procent. Exportökningen i Finland var något större än i EU-länderna i genomsnitt.
Figur 9. Förändring av exporten i EU27-länderna år 2021 (1-11), i procent
Källa: Eurostat news release 8/2022
