Finska tullen är en del av EU-tullen och det påverkar oss alla

EU är en tullunion och Finlands EU-handel utgör 63,5 procent av vår utrikeshandel. Tullmyndigheterna i alla EU-länder iakttar samma praxis som reglerar varuhandeln, och handeln mellan EU-länderna omfattas inte av tullavgifter. Tullmyndigheterna övervakar att handelsavtalen mellan EU och länder utanför EU förverkligas i praktiken. I framtiden är det meningen att tullunionen ska bli ännu mer integrerad i och med EU:s tullreform.

Finland hör till Europeiska unionen och EU är en tullunion, inom vilken man bedriver en gemensam handelspolitik. Unionens tullkodex är den viktigaste rättsliga ramen och it-ramen för tullprocesser i unionens tullområde. Tullmyndigheterna i alla EU-länderna arbetar som en enda myndighet, vilket innebär i praktiken t.ex. det att alla restriktioner träder i kraft samtidigt i alla EU-länder. Tullmyndigheterna i EU-länderna tillämpar samma tariffer på varor som importeras till det egna landet från resten av världen. Inga tullavgifter betalas i handeln mellan EU-länder, när varorna rör sig från ett EU-land till ett annat.

EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel över 60 procent

Av Finlands export går över hälften till EU-länderna. Vid import är EU-ländernas andel ännu större: Av Finlands import kommer över två tredjedelar från EU-länderna.

År 2023 utgjorde EU-intern handel 56,6 procent av Finlands varuexport, medan 43,4 procent bestod av handel med länder utanför EU.

På importsidan granskar man utrikeshandeln både enligt varornas egentliga ursprungsland och varornas importland. År 2023 kom 57,8 procent av Finlands varuimport från EU-ursprungsländer, men i hela 70,4 procent av importerna var avsändningslandet ett EU-land. Därmed uppgick EU-handelns andel av Finlands utrikeshandel till 63,5 procent, då handeln granskas utgående från destinationsland vid export och avsändningsland vid import.

- Den EU-interna handeln utgör lejonparten av Finlands utrikeshandel. EU-medlemskapet är vårt klart viktigaste handelsavtal och tullunionen är en mycket betydande del av Finlands EU-medlemskap, analyserar statistikdirektör Olli-Pekka Penttilä.

Fri rörlighet för varor i EU fördelaktigt för Finland

I utrikeshandeln drar Finland nytta av varornas fria rörlighet inom EU, eftersom vi hör till EU:s tullunion. I en undersökning som gjordes år 2019 bedöms det att principen om varornas fria rörlighet och därtill hörande lagstiftning medför en nytta som årligen uppgår till hela 386 miljarder euro inom EU.

Storbritanniens utträde ur EU, dvs. brexit, visade vad det innebär i praktiken att lämna tullunionen. Storbritanniens utträde ur EU-tullunionen trädde i sin helhet i kraft vid ingången av år 2021. Därefter skulle alla varor som transporterades mellan EU-länder och Storbritannien tullklareras. För tullmyndigheterna i EU-länderna blev Storbritannien över en natt ett land utanför EU, ett s.k. tredjeland, vilket innebar att tulldeklarationsförfarandena mångfaldigades både vid import och export. Utöver tulldeklarationsförfarandena behöver man nu olika tillstånd och intyg vid handeln med Storbritannien. Allt detta resulterade i betydande administrativa tilläggskostnader för företagen, vilket i sin tur minskade utrikeshandeln och gjorde den långsammare. Det största och viktigaste ärendet beträffande brexit var att nå en överenskommelse om en avtalsram för varuhandeln.

- Brexit medförde en hel del praktiska förändringar i handeln mellan Finland och Storbritannien, och vi höll många förberedande möten med olika intressentgrupper. Aktörerna inom utrikeshandeln behövde också mycket praktiska anvisningar p.g.a. ändringarna. I det stora hela gick förberedelserna bra för Finlands del, även om det administrativa arbetet inom handeln med Storbritannien naturligtvis ökade när Storbritannien 1.1.2021 blev ett tredjeland och omfattades av tullklarering, minns Penttilä, som fungerade som Tullens brexit-koordinator.

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien TCA (Trade and Cooperation Agreement) har varit i kraft i tre år. Från år 2019 till år 2023 ökade EU-exporten till Storbritannien med tio procent, medan EU-importen från Storbritannien minskade med en procent. I Finland har utvecklingen varit den motsatta. Från år 2019 till år 2023 minskade Finlands varuexport till Storbritannien med tre procent, medan Finlands varuimport från Storbritannien ökade med sju procent.

Under de tre senaste åren har EU-ländernas export växt med sammanlagt 29 procent. Under samma tidsperiod växte Storbritanniens export med 11 procent.

EU:s handelsavtal

EU:s handelsavtal formar handelsförbindelserna med länder utanför EU för att skapa bättre handelsmöjligheter och få bort handelshinder. Tullmyndigheterna i EU-länderna övervakar att handelsavtalen förverkligas i praktiken.

Det finns flera typer av handelsavtal:

• med avtal om ekonomiskt partnerskap stöder man sina handelspartners utveckling i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet
• med frihandelsavtal kan man ömsesidigt öppna industriländers och tillväxtekonomiers marknader genom att ge förmånstillträde till marknaderna
• med associeringsavtal effektiverar man mer omfattande politiska avtal.

Handelsavtalen gynnar företagen, eftersom priserna kan bli mer konkurrenskraftiga då tullavgifterna och byråkratin minskar. Handeln sker också snabbare när tullförfarandena förenklas och reglerna är gemensamma för alla. EU har ett omfattande antal handelsavtal, av vilka det senaste med Nya Zeeland nyss trädde i kraft. Tullmyndigheternas huvudsakliga fokus ligger inte längre på uppbörden av tullavgifter, utan snarare på säkerställandet av att aktörerna iakttar reglerna för varuhandeln samt på övervakningen av sanktioner och produktsäkerhet. Å andra sidan hör tullar på import från länder utanför EU och inkomster som fr.o.m. år 2026 genereras genom mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) till de viktigaste egna medlen i EU:s budget. Tullavgifterna utgör cirka 10-15 procent av EU:s inkomster.

Framtiden för EU:s tullunion – berätta vad du tycker om tullreformen i tjänsten dinåsikt.fi

Kommissionen publicerade i maj 2023 ett förslag till en tullreform för EU, med målsättningen att snabba upp och effektivera verksamheten hos EU-medlemsländernas tullar. Centrala förslag i reformen är inrättandet av en EU-tullbyrå och en EU-tulldatacentral. I sin helhet kommer reformen att genomföras stegvis fram till år 2038. Efter reformen skulle näringsidkare kunna använda sig av enklare tullförfaranden och det skulle vara smidigare att lämna in tulldeklarationer. Reformförslaget är det största och mest ambitiösa sedan tullunionen upprättades.

Arbetet med föreskriftsförslaget gällande reformen pågår som bäst mellan medlemsländerna i Europeiska unionens råd. I följande skede kommer föreskriftsförslagen att skickas till Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen för gemensam behandling, vilket äger rum under mandatperioden för det nya parlamentet som väljs i juni.

Tullen informerar på olika sätt om hur EU:s tullreform framskrider och önskar att företag och privatpersoner ska framföra sina åsikter redan under beredningsfasen.

På webbplatsen dinåsikt.fi finns en enkät där du kan berätta vad du anser om den i tullreformen föreslagna planen på inrättandet av en EU-tulldatacentral.  Mera information om EU:s tullreform finns på Tullens webbplats.