Början av tullverksamhet och den svenska tiden

Tullen är ett av våra äldsta myndigheter. Uppbärande av tullavgifter inleddes i Finland under medeltiden. Man betalade tull på utländska handelsvaror. Tullarna var en viktig inkomstkälla för kronan för att de till skillnad från övriga skatter betalades kontant. En central roll i tullpolitiken spelade också tullättnader och tullfriheter.

Tillkomsten av tullverksamheten förknippas med utvecklingen av stadsväsendet, eftersom utrikeshandel endast fick utövas i städerna. Uppbärandet av tullar blev regelbundet under Gustav Vasas tid. Ett sekel senare, år 1636, grundades ett särskilt tullverk i det svenska riket. Tullen var ett av de första statliga ämbetsverken där tjänstemännen hade specifikt fastställda uppgifter.

Tullens roll var alltid tudelad: bära upp tullar och avgifter och övervaka att de blev betalda. Därtill utredde Tullen tullbrott och agerade som åklagare i rätten. För detta ändamål fanns det särskilda sjötullsrätter i städerna. Senare flyttades behandlingen av tullbrotten över till rådstuvurätterna. 

Tullen kallades sjötullen. På 1600-talet började man dessutom uppbära tull för inhemska handelsvaror i inlandet vid stadsportarna. För dem ansvarade landtullverket som fungerade på samma sätt som sjötullen. För vanligt folk var landtullen mera bekant än sjötullen. Bönderna vid kusten hade rätt att segla utomlands för att sälja sina egna produkter. På återresan fick de föra in varor, men bara för eget bruk. Också detta måste övervakas. 

Det fanns också andra skatter som liknade tullavgifterna, såsom saltskatten som uppbars på 1600-talet. Städerna kunde ta ut sina avgifter i samband med förtullningen. Tullen uppbar också sjöfartsavgifter, såsom lots- och fyravgiften, som senare skulle kallas farledsavgift.

I enlighet med merkantilismens läror ville man från 1600-talet framåt begränsa och övervaka importen och främja exporten. På 1700-talet började nya, friare vindar blåsa. Avvecklandet av det bottniska handelstvånget ökade utrikeshandeln i hela västra Finland.

När Ryssland 1808 intog Finland avskaffade ockupationsmakten genast landtullverket, och tullmännen försvann från stadsportarna. Sjötullskamrarna var fortsatt verksamma.

 

Bild: Tullförvaltarens ämbetsdräkt 1804. Med högsta sannolikhet hann inte en enda uniform av detta slag komma till användning i Finland före 1809, då den svenska tiden tog slut.

 

Bild: Kunglig förordning från 1741 om hämmande av smuggling och övervakning av utrikeshandel.