Blogit

EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) – varifrån har den kommit och vart är den på väg?

Julkaisupäivä 26.5.2023 13.26 Blogit
Gästkrönika

EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) börjar tillämpas den 1 oktober 2023. Till en början är det visserligen bara fråga om en rapporteringsskyldighet. Avgifter som grundar sig på produkters utsläpp börjar tas ut gradvis från början av år 2026.

CBAM:s uppgift är att förebygga koldioxidläckage till länder utanför EU, dvs. förebygga att en utsläppsintensiv produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös klimatpolitik. Genom detta syftar mekanismen till att nå sitt egentliga mål, dvs. att utsläppen av växthusgaser minskar i EU och globalt. Vid sidan om detta strävar man också efter att uppmuntra tredjelandsföretag att ta i bruk koldioxidsnåla teknologier.

CBAM är ett nytt verktyg i EU-klimatpolitikens verktygslåda. Med hjälp av den inför EU första gången i sitt område en avgift som baserar sig på utsläppen från produktionen och riktas till produkter som importeras från länder utanför EU. Med avgiften syftar EU till att säkerställa att de importprodukter som omfattas av mekanismen beläggs med en lika stor utsläppsavgift som gäller för motsvarande EU-tillverkade produkter till följd av EU:s utsläppshandel. Avgiften tas i första skedet ut för vissa järn-, stål-, aluminium- och cementprodukter, gödselmedel, elektricitet, väte och för vissa råvaror från gruvindustrin.    

Nytt verktyg – gammal idé

Fastän CBAM är ny som ett verktyg har en idé om CBAM diskuterats i EU-kretsar redan länge. CBAM har sina rötter i Frankrike och går 15 år tillbaka i tiden. CBAM kom första gången upp till diskussion i  franska presidenten Jacques Chiracs initiativ år 2007 vid tillställningen Grenelle Environment Forum där han föreslog införande av en koldioxidskatt på produkter som importeras till EU.

Inställningen till Chiracs initiativ var motvillig. CBAM ansågs orsaka handelspolitiska risker och äventyra internationella klimatförhandlingar, eftersom den skulle ha varit ett ensidigt klimatpolitiskt instrument som skulle ha medfört extra kostnader för sådan EU-import som orsakar utsläpp. Därutöver hade EU redan ett system med gratis tilldelning av utsläppsrätter för att förebygga koldioxidläckage och jämna ut skillnaderna i konkurrenskraften.

Men Frankrike gav inte upp. Varje fransk president efter Chirac har tagit upp CBAM i en eller annan form. Till slut var det EU:s vilja att gå mot klimatneutralitet snabbare än resten av världen och de ökade spänningarna i internationell handel med utsläppsintensiva produkter (särskilt stål) som gjorde sitt. Inställningen till CBAM blev positivare i EU. År 2019 inkluderade Europeiska kommissionen CBAM i EU:s gröna giv (EU Green Deal) och år 2021 offentliggjorde kommissionen ett förslag till lagstiftning om CBAM med förslag om genomförande av mekanismen som ett system med utsläppscertifikat i stället för koldioxidskatt.

EU-organen nådde en preliminär överenskommelse om CBAM i december 2022, och officiellt godkändes den som en del av EU:s lagstiftning i maj 2023. Den mest betydande frågan i CBAM-förhandlingarna var CBAM:s växelverkan med gratis tilldelning av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandel och dess inverkan på den europeiska industrins konkurrenskraft. För att säkerställa att CBAM är förenlig med Världshandelsorganisationen WTO:s regler avstår EU från systemet med gratis tilldelning av utsläppsrätter för produkter som omfattas av CBAM.  Denna ändring för med sig utmaningar för exporten från EU som förlorar tilldelningen men får inga kostnadslättnader från CBAM i stället. Detta kan eventuellt leda till att koldioxidläckaget ökar på marknaden utanför EU, om EU-tillverkningen går miste om marknadsandelar där till förmån för produktionen med större utsläpp.

På problemet med EU-exporten har man under EU-förhandlingarna trots flera försök inte kunnat hitta en lösning som skulle tillfredsställa alla parter och vara förenlig med WTO-reglerna. Vid förhandlingarna kom man ändå till slut överens om att CBAM-införandets negativa effekter på konkurrenskraften lindras med en lång övergångsperiod för utfasning av gratis tilldelning av utsläppsrätter och med en särskild finansiering från EU:s innovationsfond till CBAM-branscher. Att överenskommelsen uppnåddes berodde i hög grad också på ett samförstånd om att CBAM:s effekter på klimatet och ekonomin följs upp och bedöms under de kommande åren, och att EU utifrån dessa bedömningar vid behov vidtar åtgärder som förbättrar CBAM:s funktion och inverkan. 

Vad händer härnäst?

Förberedelserna för genomförande av CBAM fortsätter under de närmaste åren i EU och EU-medlemsstaterna. Europeiska kommissionen kommer i år och under de två följande åren att stifta rikligt med lagstiftning på lägre nivå som kompletterar CBAM-förordningen och behövs vid genomförande av CBAM. Därtill pågår det som bäst EU-förhandlingar om att göra intäkterna från CBAM-avgifter till EU:s nya egna medel, dvs. till en ny inkomstkälla för EU-budgeten, på basis av kommissionens förslag i december 2021.

Vid sidan av förberedelserna för genomförande av CBAM diskuterar EU med tredje länder för att säkerställa att CBAM inte står i strid med EU:s internationella klimat-, handels- och andra åtaganden, när uppbörden av utsläppsavgifter börjar år 2026. Som en del av dessa diskussioner försöker man också skapa förutsättningar för globala partnerskap och för förbättrande av CBAM:s roll i det internationella arbetet mot klimatförändringen.

Så småningom kommer också ett eventuellt utvidgande av CBAM till nya produkter och indirekta utsläpp in i bilden. Dessa utvidgningar av tillämpningsområdet förutsätter emellertid ett nytt lagstiftningsförslag från kommissionen samt utredningar och konsekvensbedömningar som stödet förslaget. Kommissionen förväntas komma med de första utredningarna om utvidgandet av tillämpningsområdet före slutet av år 2025. Det kan dock hända att de eventuella förslagen om utvidgning av tillämpningsområdet skjuts upp till tiden efter början av år 2026 då man hunnit samla erfarenheter av hur CBAM fungerar i praktiken.   

- Ilari Valjus

Skribenten arbetar som finansråd vid finansministeriets budgetavdelning. Han representerade Finland i egenskap av ansvarig tjänsteman vid EU-förhandlingarna om Europeiska kommissionens förslag till en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.  

CBAM

                            

Kysyttävää?

Mediapalvelu
vs99Tglox1jZvyyhg NuiYv7CJT6 ngavgfrvi
Tullin uutishuoneeseen