Uppgifter som gäller deklarationen

Uppgiftslämnarens namn och momsnummer överförs automatiskt till blanketten efter att man loggat in i programmet.

Koden för olika verksamhetsställen (INT-kod) som består av 5 tecken och som uppgiftslämnare får på ansökan väljs separat i samband med val av period, t.ex. FI02345678INT01.


Period väljs efter att man loggat in i programmet.

En statistikperiod omfattar vanligen samma införsel- och utförselleveranser som den motsvarande mervärdesskatteperioden. Med statistikperiod avses den kalendermånad under vilken varorna förs in i landet eller förs ut ur landet förutsatt att faktureringen för varorna skett under denna månad eller under de föregående månaderna. Varor som faktureras efter leveransmånaden inkluderas i statistikdeklarationen för den månad då varorna faktureras. Om faktureringen sker senare, bestäms statistikperioden enligt varornas leveransmånad. Om varuleveransen inte medför någon räkning (t.ex. gratisförsändelser) är statistikperioden den kalendermånad då varorna har införts eller utförts.

Varuleveranser till kommissions- eller försäljningslager o.d. ska ingå i leveransmånaden.

Beträffande fakturering i flera rater:

Intrastat-statistikperiod (+ inlämningspunkt) år 2022

Intrastat-statistikperiod och inlämningspunkt


Programmet ger ett uppgiftsnummer (deklarationsnummer).


Ombudets namn och momsnummer överförs automatiskt till blanketten efter att man loggat in i programmet, om ombudet lämnar in deklarationen för den uppgiftsskyldiges räkning. 


Fältet är reserverat för uppgiftslämnaren. Om ett referensnummer angetts här, kan det användas som specificeringsuppgift bl.a. vid företagskontroller som utförs i efterhand. Längden av referensnumret och uppgiftens form beror på deklarationssätt. Anvisningar hittas i ifyllningsanvisningar och i beskrivning av ascii- eller csv-filen. Användning av referensnumret är frivilligt.


Handelspartnern vid export är det företag till vilket varan är såld eller som tar emot varan i ett annat medlemsland. Företaget är alltså importör av varan i ett annat medlemsland. Företagets momskod är den uppgift som ska anges. Fr.o.m. statistikperiod 2022/01 är uppgiften obligatorisk.


T.ex. 1:

Ett finskt företag FI säljer varor till ett svenskt företag SE och varan levereras till det svenska företaget. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är SE och det svenska företagets momskod anges som handelspartners momskod.


T.ex. 2:

Ett finskt företag FI säljer varor till ett franskt företag FR. Varan levereras till Italien till företaget IT. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är IT och det italienska företagets momskod anges som handelspartnerns momskod.


T.ex. 3:

Ett finskt företag FI säljer varor till ett svenskt företag SE1 och varan levereras till det svenska företaget SE2. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är SE och det svenska företaget SE1:s momskod anges som handelspartnerns momskod. SE1 deklarerar den gemenskapsinterna anskaffningen i Sverige.


T.ex. 4:

Ett finskt företag FI säljer varor till ett schweiziskt företag CH. Varan levereras till Portugal till företaget PT. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är PT och det portugisiska företagets momskod anges som handelspartnerns momskod.


T.ex. 5:

Ett finskt företag FI levererar varor till ett tyskt företag DE för förädling. De färdiga varorna levereras från Tyskland till Belgien, det finska företaget FI säljer varorna till det belgiska företaget BE. FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration där bestämmelselandet är DE och det tyska företagets momskod anges som handelspartnerns momskod (transaktionstyp 42).


I Handelspartnerns momskod ska landskoden vara densamma som bestämmelselandet utom i följande särfall:

  1. QN999999999999: varan levereras till en privatperson.
    T.ex. ett finskt företag FI säljer varor till en privatperson i Tyskland, dit varorna levereras. Bestämmelselandet är Tyskland och handelspartnerns momskod är QN999999999999.
  2. QV999999999999: av annan orsak okänd handelspartner.
    T.ex. ett finskt företag FI levererar sina varor till sitt egna lager i Sverige. FI har ingen momskod i Sverige. Bestämmelselandet är Sverige och handelspartnerns momskod är QV999999999999.
  3. Om handelspartners momskod är grekisk, är landskoden i handelspartnerns momskod EL. Koden av bestämmelselandet är ändå GR.
  4. I trepartnershandel används i först momskoden för den faktiska mottagaren av varan, om känt. Om momsnumret för den faktiska mottagaren av varan inte är känt, anges undantagsvis handelspartnerns momsnummer enligt fakturan landskod + 999999999999.
    T.ex. Ett finskt företag FI säljer varor till ett österrikiskt företag AT, som säljer dessa vidare till ett tyskt företag DE. Varorna levereras direkt från Finland till Tyskland. Det finländska företaget FI avger en Intrastat deklaration för export. Bestämmelselandet är DE.
    a. Om momskoden för den faktiska mottagaren av varan, om känt används momskoden av det tyska företagets DE momskod.
    b. Om momskoden för den faktiska mottagaren av varan inte är känt, anges undantagsvis handelspartners momskod enligt fakturan AT999999999999.

     

 


Ange varukoden enligt den kombinerade nomenklaturen (KN-klassificering). KN-klassificeringen täcker de 8 första siffrorna i Finlands brukstariffnomenklatur (TARIC). KN-numret kan vid behov kopieras till blanketten ur den nomenklatur som finns i programmet. KN-nomenklaturen finns tillgänglig på Tullens webbplats http://tulli.fi/sv/statistik/kn-nomenklatur. Tullrådgivningen ger vid behov handledning när varukoder ska fastställas.

Programmet kontrollerar att varukoden är i kraft, det är således omöjligt att deklarera fel varukod.


Vid införsel avses med avsändningsland det medlemsland från vilket varan ursprungligen avsänts för export till Finland antingen direkt eller via ett annat land.

Vid utförsel avses med bestämmelseland det vid utförseltillfället sista kända medlemsland till vilket varan är avsedd att utföras från Finland. 

Mera information >>


Ursprungslandet är det land där varan producerats eller tillverkats. Om varan har tillverkats i två eller flera länder, är ursprungslandet det land där den sista betydande och ekonomiskt motiverade bearbetningen eller behandlingen skett.

I fråga om returvaror ska man vid införsel ange avsändningslandet (medlemsland) som ursprungsland. När varor som tillverkats i Finland returneras till Finland t.ex. genom inköp, anges avsändningslandet som ursprungsland. Ursprungslandet kan således aldrig vara Finland (FI).

Om det inte är möjligt att ta reda på varans ursprungsland ska avsändningslandet anges som ursprungsland.

I fråga om varor som tillverkats genom lönbearbetning eller som returneras efter reparation anges det medlemsland där tillverkningen eller reparationen skett som ursprungsland.

Som ursprungsland för begagnade fartyg och flygmaskiner anges det land där den tidigare ekonomiska ägaren varit etablerad (se också punkt Statistikföring av fartyg och flygplan).

Uppgiften ska anges enligt GEONOM 2020 med landkoder som består av två bokstäver.

Förteckningar över länderna och ländergrupperna och deras årliga ändringar >>


Ursprungslandet är det land där varan producerats eller tillverkats. Om varan har tillverkats i två eller flera länder, är ursprungslandet det land där den sista betydande och ekonomiskt motiverade bearbetningen eller behandlingen skett.

För varor som tillverkats i Finland, anges Finland (FI) som ursprungsland.

Om det inte är möjligt att ta reda på varans ursprungsland ska avsändningslandet anges som ursprungsland, Finland (FI).

I fråga om varor som tillverkats genom lönbearbetning eller som returneras efter reparation anges Finland (FI) som ursprungsland.

Ursprungslandet för varor som returneras från Finland är Finland (FI) om transaktionstyp är 21.

För begagnade fartyg och flygplan i finländsk ägo anges som ursprungsland vid export Finland (FI), (se också punkten Statistikföring av fartyg och flygplan).

Uppgiften ska anges enligt GEONOM 2020 med landskoder som består av två bokstäver.

Förteckningar över länderna och ländergrupperna och deras årliga ändringar >>

Denna uppgift anges frivilligt i slutet av år 2021. Fr.o.m. statistikperiod 2022/01 blir uppgiften obligatorisk.


Ange transaktionstypen med tvåsiffriga koder.

Med koden för transaktionstyp beskrivs olika typer av varuleveranser. Med koden anger man bl.a. om varans ägarförhållanden ändras, om transaktionen omfattar en faktura, om varans värde har bedömts eller om varan förädlas eller repareras. Med koden 11 anges t.ex. normalt inköp eller normal försäljning där varans ägarförhållanden ändras mot ersättning.

Koderna används också som hjälp när man jämför de värden som angetts i statistikdeklarationen och i mervärdesskattedeklarationen med varandra.

Koder för transaktionstyper >>


Ange transaktionstypen med tvåsiffriga koder.

Med koden för transaktionstyp beskrivs olika typer av varuleveranser. Med koden anger man bl.a. om varans ägarförhållanden ändras, om transaktionen omfattar en faktura, om varans värde har bedömts eller om varan förädlas eller repareras. Med koden 11 anges t.ex. normalt inköp eller normal försäljning där varans ägarförhållanden ändras mot ersättning.

Koderna används också som hjälp när man jämför de värden som angetts i statistikdeklarationen och i mervärdesskattedeklarationen med varandra.

Koder för transaktionstyper >>


Transportsättet bestäms enligt det aktiva transportmedel med vilket varan införs eller utförs över den finska gränsen. Om transportsättet inte är känt, ska det mest sannolika transportsättet anges.

Den ensiffriga kod som visar transportsättet ska anges enligt följande:

1 Sjötransport (inklusive bil- och tågfärjetransport)
2 Järnvägstransport
3 Vägtransport (möjlig endast vid landgränsen)
4 Flygtransport
5 Postförsändelser
7 Fasta transportinstallationer (rör, kabel, elledning)
8 Transport på inre vatten (Saima kanal)
9 Egen framdrivning (t.ex. sjö- och luftfartyg)


Exempel 1

Ett finländskt företag köper varor från Frankrike varifrån de transporteras med bil till Tyskland. Där körs bilen till ett fartyg som kommer till Finland.

Det aktiva transportmedlet över den finska gränsen är fartyget och därför är transportsättet 1 (sjötransport).


Exempel 2

Ett finländskt företag köper en lastbil från Sverige. Företagets förare kör bilen från Sverige till Finland.

Som transportsätt anges 9 (egen framdrivning). 


Ange varupostens rena nettovikt i kilogram (kg). Nettovikten avser varans vikt utan omslag eller förpackning.

Kvantitet ska alltid anges som heltal, utan decimaler och åtskiljande punkter eller komman. T.ex. 0,5 kg anges 1 kg. Nettovikten kan också vara noll, t.ex. 0,1 kg anges 0 kg.

Nettovikt ska anges för alla varukoder med undantag av de varukoder som har annan kvantitet. Om nettovikt inte behöver anges för varukoden meddelar programmet detta. En förteckning över dessa varukoder finns också på Tullens webbplats tulli.fi/sv/statistik/kn-nomenklatur. I fråga om varukoder för vilka det är frivilligt att ange nettovikt, lämnar man fältet tomt eller anger verklig nettovikt.


Ange annan kvantitet enligt det tillämpliga KN-numret, t.ex. liter, stycke, par, m², m³ osv. Kvantiteten anges endast för de varukoder där den krävs. I andra fall lämnas fältet tomt. Den andra kvantitetens art framgår också av KN-nomenklaturen, vid varukoden i fråga, i kolumnen Extra mängdenhet.

Annan kvantitet ska alltid vara minst ett (1). Kvantiteten ska alltid anges som ett heltal utan decimaler. En förteckning över kvantitetsenheter finns på Tullens webbplats Kvantitetsenheter. En förteckning över varukoder med en annan kvantitet finns på Tullens webbplats Kombinerade nomenklaturen KN.

Om varorna har förpackats i detaljhandelsförpackningar som innehåller flera stycken, anges annan kvantitet alltid så att de enstaka varorna räknas ihop och anges som sammanlagd mängd. Exempel: Ett företag inför till landet 20 st. förpackningar med fem CD-skivor. I statistikdeklarationen anges 100 st. som annan kvantitet.


Faktureringsvärdet deklareras som ett heltal, utan decimaler (i hela euro, inga cent).

Faktureringsvärdet vid införsel är beskattningsvärdet på gemenskapsinternt förvärv, med vilket man avser det pris som grundar sig på ett avtal mellan säljaren och köparen och som innefattar alla de pristillägg som säljaren tar ut av köparen. Om säljaren kräver köparen på de kostnader som förorsakas av varans leverans, bör dessa kostnader räknas in i beskattningsvärdet. Punktskatt som ingår i beskattningsvärdet räknas dock inte med i fakturavärdet.

Om beskattningsvärdet inte behöver fastställas för beskattningen, deklarerar man som faktureringsvärde varans pris enligt fakturan exklusive mervärdesskatt.

Faktureringsvärdet vid utförsel är det skattefria försäljningspriset på en vara enligt fakturan. Om säljaren kräver köparen på de kostnader som förorsakas av varans leverans bör dessa kostnader räknas in i faktureringsvärdet.


Exempel 1

Ett finländskt företag (FI) säljer en maskin till ett svenskt företag (SE). FI skickar en faktura på 51 000 euro till SE, som också innehåller kostnaderna för transport av maskinen från Finland till Sverige.

I Intrastat-deklarationen anges 51 000 euro som faktureringsvärde för maskinen.


Exempel 2

Ett finländskt företag (FI) säljer en maskin till ett svenskt företag (SE). FI skickar en faktura på 50 000 euro till SE. Maskinen transporteras från Finland till Sverige av en transportfirma som för detta skickar en räkning på 1 000 euro till SE.

I Intrastat-deklarationen anges 50 000 euro som faktureringsvärde för maskinen.


Som faktureringsvärde för en vederlagsfri vara deklareras det pris som normalt skulle ha varit dess pris vid inköp (import) eller försäljning (export).

Som faktureringsvärde för en vara som levererats för lönbearbetning eller reparation deklareras det värde som varan hade vid tidpunkten för leveransen. Varor som levererats utan vederlag statistikförs enligt deras värde vid leveranstidpunkten. När varan efter tillverkningen eller reparationen returneras, deklareras som faktureringsvärde varans värde + beloppet av kostnaderna för lönbearbetningen o.dyl. tilläggskostnader enligt fakturan.

Som faktureringsvärde för en vara som hyrs eller leasas deklareras varans värde, inte hyran eller någon annan ersättning.

Som faktureringsvärde för ett adb-standardprogram inlagrat på datamedium deklareras datamediets och programmets sammanlagda värde enligt fakturan.

När man anger faktureringsvärdet får man dra av rabatterna enligt fakturan till fullt belopp.

Faktureringsvärdet kan inte vara noll (0).


Det är frivilligt att ange det statistiska värdet, och om det anges ska det vara korrekt fastställt. Man får inte ange noll som statistiskt värde. Tullens statistikenhet gör en utredning över frakt- och försäkringskostnaderna inom EU-internhandeln cirka vart femte år. De företag som ingår i utredningen väljs ut genom statistiskt urval. I utredningen frågas det efter frakt- och försäkringskostnaderna för några varuposter som anmälts under året i fråga.

Det statistiska värdet ska anges som ett heltal, utan decimaler (i hela euro, inga cent).

Statistiskt värde utgörs vid införsel av det beskattningsvärde som ligger till grund för uträkning av mervärdesskatten. Om punktskatt uppbärs i samband med införseln till Finland ska denna avdras från beskattningsvärdet. I det statistiska värdet inkluderas frakt- och försäkringskostnader fram till det första gränsövergångsstället vid den finska gränsen. Det statistiska värdet innehåller alla kostnader som uppstår av att varan levereras till finska gränsen (cif-värde). I exemplet nedan ingår kostnaderna A i det statistiska värdet vid införsel, men inte kostnaderna B.

Som statistiskt värde vid utförsel används varans skattefria försäljningspris. I det statistiska värdet inkluderas varans transport- och försäkringskostnader fram till utförselplatsen vid den finska gränsen. Det statistiska värdet innehåller alla kostnader som uppstår av att varan levereras till finska gränsen (fob-värde). I exemplet nedan ingår kostnaderna C i det statistiska värdet vid utförsel, men inte kostnaderna D.

Statistiskt värde för en helt eller delvis vederlagsfri vara bestäms enligt det pris man skulle få för varan om man normalt köpte den till Finland (införsel) eller sålde den från Finland (utförsel).

Som statistiskt värde för varor som införs eller utförs för lönbearbetning eller reparation anges varans värde vid den finska gränsen. När varan efter lönbearbetningen eller reparationen returneras, medräknas i varans värde lönbearbetningskostnader o.d. enligt fakturan samt transport- och försäkringskostnader fram till den finska gränsen.

Som statistiskt värde för hyrda varor och leasingvaror anges varans värde vid den finska gränsen vid leveranstidpunkten, inte den hyra eller annan ersättning som betalas för varan.

Som statistiskt värde för ADB-standardprogram som lagrats på ett datamedium anges det sammanlagda värdet av datamediet och programmet enligt fakturan.

När man anger det statistiska värdet får man dra av rabatterna enligt fakturan till fullt belopp.

Det statistiska värdet kan inte vara noll (0).


Faktureringsvärde och statistiskt värde anges alltid i euro. Vid omräkning av valuta används den omräkningskurs som tillämpas vid mervärdesbeskattningen av internhandeln. Med denna kurs avses den sista omräkningskurs som en affärsbank publicerat och som gäller vid faktureringstidpunkten. Samma omräkningskurser används för införsel och utförsel.

Som alternativ kan man använda de omräkningskurser för utländsk valuta som också används vid förtullning. Dessa omräkningskurser publiceras varje månad på Tullens webbplats: http://tulli.fi/sv/foretag/import/omrakningskurser.

Om värdet inte anges i euro ska man ange värdet i det första fältet under rubriken ”Faktureringsvärde/Statistiskt värde i den utländska valutan” och välja valutan i fråga från menyn (t.ex. SEK). Efter detta omvandlar programmet värdet direkt till euro. Programmet innehåller de vanligaste valutakurserna.


Frågor?

Intrastat-deklarationer
mån–fre 9–12
vs99Tglox1jZvyyhgNuiYv7CJT6gngfnegav

Du kan ställa frågor om

  • deklarering av internhandel mellan EU-länder
  • användning av Intrastat-deklarationstjänsten.