Lönbearbetning (förädling)
Med lönbearbetning av varor avses fall där varor levereras till något annat gemenskapsland för förädling eller vidareförädling. Varor, vanligtvis råvaror eller halvfabrikat, levereras för förädling utan vederlag. I samband med returneringen debiteras värdet av det använda tilläggsmaterialet och andra liknande kostnader i samband med tillverkningen av varan.
I statistikdeklarationen uppges den vara som levererats för lönbearbetning samt den vara som återinförs efter lönbearbetningen alltid till fullt värde. Varor som levererats utan vederlag statistikförs enligt deras värde vid leveranstidpunkten. Som fakturavärde för den färdiga varan anges varans värde ökat med tilläggskostnaderna enligt fakturan. Varukoden ändras ofta till följd av lönbearbetning. Som ursprungsland för en vara som tillverkats genom lönbearbetning anges vid införsel det medlemsland där tillverkningen har skett.
Man håller lönbearbetningen isär från normala varuleveranser med transaktionskoder. Varor levererade för lönbearbetning anges med kod 41, om varorna returneras eller förmodas returneras till den medlemsstat från vilken de ursprungligen hade skickats. Kod 42 ska anges om varorna inte returneras eller inte förmodas returneras till den avsändande medlemsstaten. Varor som returnerats efter bearbetningen anges med kod 51, om de returneras till den avsändande medlemsstaten. Kod 52 ska anges om de inte returneras till den avsändande medlemsstaten. Samma koder används såväl vid införsel som vid utförsel; blankett väljs enligt leveransens riktning.
Om företaget inte är uppgiftsskyldigt enligt leveransens riktning (införsel eller utförsel), deklareras leveransen inte (se exempel 2).
Exempel 1
Ett finländskt företag (FI) är uppgiftslämnare både för införsel och utförsel. FI levererar varor för förädling till ett danskt företag (DK) och avtalar med DK att varorna returneras förädlade till Finland.
- FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration för varuleveransen. Fakturavärdet utgörs av varornas värde vid leveranstidpunkten (t.ex. 100 000 euro). Transaktionskoden är 41.
- FI fyller i en Intrastat-införseldeklaration för varuleveransen. Som fakturavärde anges det tidigare angivna värdet av varorna (100 000 euro) + förädlingens värde (t.ex. 50 000 euro) = 150 000 euro. Transaktionskoden är 51.
Exempel 2
Ett finländskt företag (FI) är uppgiftslämnare bara för utförsel. FI levererar varor för förädling till ett danskt företag (DK) och avtalar med DK att varorna returneras förädlade till Finland.
- FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration för varuleveransen. Fakturavärdet utgörs av varornas värde vid leveranstidpunkten (t.ex. 50 000 euro). Transaktionskoden är 41.
- FI avger inte någon Intrastat-införseldeklaration för varuleveransen.
Exempel 3
Ett finländskt företag (FI) är uppgiftslämnare både för införsel och utförsel. FI levererar varor för förädling till ett polskt företag (PL) och avtalar med det att varorna levereras efter förädlingen direkt till FI:s lager i Tyskland.
- FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration för varuleveransen. Fakturavärdet utgörs av varornas värde vid leveranstidpunkten (t.ex. 100 000 euro). Transaktionskoden är 42.
- FI avger inte någon Intrastat-införseldeklaration för varuleveransen, eftersom varorna inte fysiskt anländer till Finland.
Exempel 4
Ett tyskt företag (DE) har sålt varor till ett svenskt företag SE. Varorna levereras först till ett finländskt företag (FI) för förädling. Efter förädlingen levererar FI varorna till Sverige och skickar en räkning för förädlingen till DE. FI är uppgiftslämnare både för utförsel och för införsel.
- FI fyller i en Intrastat-införseldeklaration för varuleveransen. Fakturavärdet utgörs av varornas värde vid leveranstidpunkten (t.ex. 100 000 euro). Transaktionskoden är 42.
- FI fyller i en Intrastat-utförseldeklaration för varuleveransen. Som fakturavärde anges det tidigare angivna värdet av varorna (100 000 euro) + förädlingens värde (t.ex. 50 000 euro) = 150 000 euro. Transaktionskoden är 52.