Förmånsbehandlingar vid export av ursprungsprodukter

EU har flera ömsesidiga frihandelsavtal med olika länder. Dessa länder beviljar tullförmåner för produkter med ursprung i EU. Enligt avtalen kan motsvarande förmånsbehandling beviljas med stöd av kumulation också för produkter som har ursprung i vissa andra länder.

I avtalen beviljas tullförmåner för största delen av industriprodukterna och också för många jordbruksprodukter. Produktomfattningen och tullnedsättningarna varierar beroende på avtal. I fråga om jordbruksprodukter kan tullnedsättningarna beviljas inom kvoter beroende på vilken produkt och vilket avtal det är frågan om.

Vad krävs för att få förmånsbehandling?

Förmånsbehandlingen i bestämmelselandet (den andra avtalsparten) förutsätter att exportvaran har ursprung i ett EU-land eller eventuellt i ett annat land som hör till avtalsnätverket. Varje avtals ursprungsregler innehåller bestämmelser om på vilka villkor en produkt anses vara en sådan ursprungsprodukt som avses i avtalet (helt framställd eller tillräckligt bearbetad samt kumulation). Utöver dessa allmänna villkor finns det också varukodsspecifika regler.

Inom det Europa-Medelhavstäckande avtalsnätverket övergår man stegvis till att tillämpa en gemensam regional konvention i stället för egna protokoll om ursprungsregler.

Industriprodukter omfattas i allmänhet av villkoren för tillräcklig bearbetning (s.k. varukodsspecifika listregler) som kan vara antingen

  • ändring av varukod (på fyrsiffrig nivå)
  • procentregel (högsta tillåtna andel av utomstående material eller minimivärdeökning)
  • villkor gällande tillverkningsstadium (t.ex. textil- och metallprodukter) eller 
  • en kombination av dessa.

I listreglerna anges villkoren för bearbetningen på varukodsnivå. Artiklarna i ursprungsreglerna innehåller också otillräckliga bearbetningsåtgärder samt andra villkor för ursprungsprodukter och förmånsbehandling samt för administration av dem.

I ursprungsreglerna fastställs noggrant de ursprungsintyg med stöd av vilka importören i bestämmelselandet beviljas förmånsbehandling. Ansökning och upprättande av ursprungsintyg förutsätter att exportören redogjort för exportprodukternas ursprungsstatus i enlighet med ovannämnda villkor.

Regeln om direkttransport förutsätter att produkterna exporteras direkt från EU till avtalslandet. Detta krav grundar sig på att produkterna ska befinna sig under tullkontroll under transporten och mellanlagringen, och att produkterna inte får genomgå andra åtgärder än sådana som behövs för att lossa och omlasta dem och för att hålla dem i gott skick.

Om ursprungsprodukterna bara rör sig inom ett visst avtalsområde, t.ex. inom det område som täcks av det Europa-Medelhavstäckande avtalet, behöver regeln om direkttransport inte tillämpas inom området. Ursprungsprodukterna kan också vara i fri omsättning inom området utan att de förlorar sin ursprungsstatus.

Bestämmelsen om förbudet mot tullrestitution blir aktuell i EU vid tillämpning av aktiv förädling. Förbudet mot tullrestitution ingår i flera av EU:s frihandels- och andra preferensavtal. Det innebär att tullen på utomstående råvaror, dvs. icke-ursprungsråvaror, som använts vid tillverkningen av en exportprodukt i regel inte får återbetalas i samband med export av slutprodukten, om ett ursprungsintyg som berättigar till förmånsbehandling utfärdas för exportprodukten.

Om man vill utfärda ett ursprungsintyg vid export av ursprungsprodukten, ska tullrestitution inte sökas för råvarorna, och de tullar som tas ut för råvarorna ska betalas.

Obs! EU har inget frihandelsavtal med t.ex. följande länder och regioner: Förenta staterna, Ryssland, Vitryssland, Saudiarabien, Australien, Taiwan och Hongkong.

Gör så här:

1. Ta reda på exportproduktens KN-nummer och destinationslandets handelsavtal

2. Ta reda på om tull uppbärs på produkten i destinationslandet

3. Ta reda på om exportprodukten är en avtalsenlig produkt med ursprung i

4. Ta reda på vilket ursprungsintyg som krävs

5. Upprätta ett ursprungsintyg och skicka det till destinationslandet

6. Förenkla dina exportärenden: sök status som godkänd eller registrerad exportör

*) Ursprungskumulation betyder att tillverkaren i EU (Finland) under vissa förutsättningar kan vid tillverkningen av sina produkter använda råvaror med ursprung i ett avtalsland även utan att villkoren för tillräcklig bearbetning uppfylls, och att slutprodukten ändå kan anses ha sitt ursprung i EU (Finland).

Beakta följande

Varucertifikat EUR.1 vid export av begagnade fordon

Tullen påminner att både företag och privatpersoner ska bevisa EU-ursprunget hos person-, paket- eller lastbilar redan vid exporttillfället, om man för fordonet behöver ett varucertifikat EUR.1 av Tullen.

Bilens EU-ursprung kan inte bevisas endast med den informationen att bilen t.ex. i tiderna har tillverkats i en tysk bilfabrik. Exportören, dvs. kunden, ska också ha skriftliga uppgifter om att fordonet har tillverkats i enlighet med ursprungsreglerna i det frihandelsavtal på basis av vilket man önskar erhålla tullfrihet för fordonet i exportlandet med varucertifikat EUR.1. Bilfabrikens försäkran om överensstämmelse är inte ett tillräckligt bevis över att ursprungsreglerna har iakttagits vid tillverkningen. 

Ursprungsreglerna gällande tillverkning av fordon

I ursprungsreglerna fastställs vad som ska göras med produkterna i EU och hur de ska tillverkas, för att de ska kunna klassificeras som produkter med ursprung i EU. I varje frihandelsavtal mellan EU och andra länder finns en förteckning över ursprungsreglerna separat för varje produkt. I konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (PEM), som omfattar bl.a. Egypten och Kosovo, finns t.ex. en egen ursprungsregel för personbilar. Denna regel begränsar betydligt t.ex. användningen av kinesiska och japanska delar vid tillverkningen av bilar. En ny bil som blir klar från en tysk bilfabrik uppfyller därmed inte nödvändigtvis ursprungsregelns villkor, om man vid dess tillverkning använt mer sådana delar som omfattas av begränsningar än vad som är tillåtet enligt ursprungsregeln.

Tillförlitligt bevisande av fordonets förmånsberättigande EU-ursprung

Exportören, dvs. kunden, behöver inte själv känna till hur bilen har tillverkats eller från vilka länder dess delar kommer. Om man emellertid vill ha ett varucertifikat EUR.1 för en begagnad bil så måste man kunna bevisa att villkoren i ursprungsregeln uppfylls. Europeiska kommissionen har gett tullmyndigheterna i EU:s medlemsländer anvisningar om att det enda tillräckliga enskilda beviset för fordonets förmånsberättigande ursprung är en leverantörsdeklaration som utfärdats av bilfabriken. Därför bestyrker Tullen varucertifikat EUR.1 för begagnade fordon endast när exportören har en leverantörsdeklaration från bilfabriken som uppvisas till Tullen i samband med ansökan om varucertifikat.

Läs mer:
Förmånsbehandlingar vid export av ursprungsprodukter
Leverantörsdeklarationer


Kommissionen har på sin webbplats en databas kallad Access2Markets (f.d. MADB) som är särskilt nyttig för exportörer.

På databasens sida ”My Trade Assistent” kan du kontrollera hur mycket tull som tas ut i destinationslandet för olika produkter enligt olika tullpreferensavtal. Ange ursprungsland (Finland) och destinationsland, t.ex. Kanada, samt exportproduktens varukod, t.ex. 871200, och systemet visar i kolumnen EU den tull som i destinationslandet tas ut för produkten när den har ursprung i EU. I kolumnen MFN (Most-Favoured Nation) visas tullen för mest gynnad nation, dvs. en s.k. allmän tull. Skillnaden mellan MFN- och EU-tullnivåerna visar den ekonomiska verkan som EU-ursprunget har vid import till det andra avtalsparten.

Ursprungsregeln ”RoO” (Rules of Origin) som tillämpas på denna varukod kan man se i menyn till vänster. Iakttagandet av ursprungsregeln är en förutsättning för att produkten med ursprung i EU ska få förmånsbehandling  i Kanada.  Förmånsbehandlingen i destinationslandet förutsätter alltid att man visar upp ett sådant ursprungsbevis som avses i frihandelsavtalet i fråga. Ett tillräckligt ursprungsbevis är beroende på avtal t.ex. en formbunden ursprungsdeklaration som upprättats av en godkänd exportör (export till Korea) eller en registrerad exportör (export till Kanada) och som försetts med företagets tillståndsnummer.


Enligt ursprungsreglerna i tullförmånsavtal ska exportören i åtminstone tre år (minst fem år enligt Sydkorea-avtalet) förvara det bevismaterial som bevisar exportvarornas ursprung. Exportören ska på begäran för Tullen uppvisa det bevismaterial (t.ex. leverantörsdeklarationer, köp- och försäljningsfakturor, tillverknings- och transportdokument) som hänför sig till utfärdande av alla certifikat, ursprungsdeklarationer och ursprungsförsäkringar som berättigar till förmånsbehandling.  Med dessa handlingar kan exportören bevisa att informationen som lämnats om exportprodukternas ursprung är korrekt och att villkoren enligt ursprungsreglerna uppfylls.

Om tulldeklarationerna inges elektroniskt tillämpas på förvarandet av materialet som bevisar varors ursprung dock Tullens nationella föreskrift nr 6/2016 om exportörers självarkivering. Enligt föreskriften ska exportören förvara tulldokumenten i minst sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beslutet om frigörande av varorna till exportförfarandet (överlåtelsebeslutet) fattades (innevarande år + 6 år).


Gamla och begagnade varor berörs i princip av samma krav enligt ursprungsreglerna som nya varor. Å andra sidan konstateras det till exempel i artikel 16 i de förklarande anmärkningarna till ursprungsreglerna i avtalet för Europa-Medelhavsområdet (Europeiska unionens officiella tidning C 83, 17.4.2007) att ett ursprungsintyg även får utfärdas för varor vars sedvanliga styrkande handlingar inte längre finns tillgängliga, under förutsättning att

a) varorna tillverkats eller importerats före den tidsperiod för vilken kommersiella aktörer är skyldiga att förvara sina handlingar. Till exempel ursprungsreglerna i tullförmånsavtalen kräver en förvaringstid på minst 3 eller 5 år för bevishandlingar och nationella bestämmelser även längre (innevarande år + 6 år för t.ex. förtullningsdokument, material som bevisar ursprung och bokföringsverifikat).

b) varorna kan anses ha ursprungsstatus på grundval av andra bevis såsom deklarationer av tillverkaren eller någon annan ekonomisk aktör, utlåtande från en expert, märkning på varorna eller beskrivning av dem.

c) det inte finns några tecken på att varorna inte skulle uppfylla de villkor som fastställs i ursprungsreglerna.


Varucertifikat EUR.1 säljs av nätbutik nätbutik PunaMusta (på finska). 

Varucertifikat EUR.1 bestyrks i första hand per post. Skicka certifikaten till adressen: 

Kotka tullkontor
Certifikat
Merituulentie 424
48310 Kotka

Kotka tullkontor bestyrker certifikaten senast dagen efter att certifikaten har ankommit och skickar de bestyrkta certifikaten tillbaka till kunden till den adress som begärts genast efter handläggningen. 

Man kan också få sitt varucertifikat EUR.1 bestyrkt vid ett tullkontor som erbjuder kundservice: Kontaktuppgifter och postadresser

Det lönar sig för exportörer som ofta exporterar ursprungsprodukter att ansöka om status som godkänd exportör. Då kan exportören själv ange en ursprungsdeklaration på det kommersiella dokument som gäller försändelsen, och då behövs inget varucertifikat EUR.1 som bestyrkts av Tullen.


Ja. I frihandelsavtalens protokoll om ursprungsregler anges att exportören eller ett ombud som denna befullmäktigat fyller i varucertifikat EUR.1 och ansökan om det.


På baksidan av ansökningsdelen av varucertifikat EUR.1, dvs. i ”exportörens deklaration”, står vad exportören ska ange där. Exportören ska ange på vilka villkor produkten kan anses ha blivit en sådan ursprungsprodukt som avses i certifikatet. 

Vad som ska anges beror på vad som förutsätts i den berörda produktens (varukodens) ursprungsregler för att uppnå ursprungsstatus. Produkten kan till exempel vara helt framställd i EU (t.ex. säd odlad och behandlad i EU). Produkten kan vara tillräckligt bearbetad eller behandlad i EU till exempel när andelen icke-ursprungsmaterial inte överstiger den största tillåtna mängden. Vidare kan regeln beroende på varukod vara till exempel att det icke-ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen har en annan varukod än slutprodukten (exportprodukten). Med andra ord så beror det som exportören i denna punkt ska ange på de krav som ställs i ursprungsregeln för varukoden i fråga.

I fotnot 1 till exportörens deklaration anges exempel på de dokument som kan användas som underlag för att bevisa riktigheten av det angivna ursprunget. Exportören ska ange vilka dokument hen har hos sig. 


Varucertifikat EUR.1 kan undantagsvis utfärdas efter exporten av de produkter som certifikatet avser, om:

  1. certifikatet inte utfärdades vid exporttillfället på grund av fel, förbiseenden eller särskilda omständigheter, eller
  2. det på ett för tullmyndigheten tillfredsställande sätt visas att ett varucertifikat EUR.1 utfärdades men av tekniska skäl inte godtogs vid importen i bestämmelselandet.

Fält 7 i det varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand ska förses med följande fras på engelska: ”ISSUED RETROSPECTIVELY”. 


  • Om värdet på ursprungsprodukterna i en försändelse överstiger 6 000 euro ska exportören ha ett skriftligt tillstånd av Tullen att verka som godkänd exportör och därmed ett företagsspecifikt tillståndsnummer. Med stöd av detta tillstånd kan exportören upprätta formbundna ursprungsdeklarationer på de kommersiella dokument som gäller exportförsändelserna (i allmänhet på exportföretagets fakturor). Texten för ursprungsdeklarationen ska innehålla det tillståndsnummer som Tullen tilldelat exportören. Se sidan Hur bevisas en varas ursprung?, punkt Godkänd exportör
  • Om värdet på de ursprungsprodukter som ingå i försändelsen inte överstiger 6 000 euro kan vilken exportör som helst upprätta ursprungsdeklarationen på ett kommersiellt dokument som gäller försändelsen (i allmänhet på säljarföretagets faktura). Då ska ursprungsdeklarationen undertecknas av exportören.
  • Den som upprättar en ursprungsdeklaration ska alltid med dokument kunna bevisa produkternas ursprungsstatus. Dokumenten ska förvaras hos företaget och vara tillgängliga för Tullen när ursprungsdeklarationen upprättas.

.