Värdet på varuexporten ökade med sju procent år 2018 – underskottet i handelsbalansen något mindre än året innan

7.2.2019 9.00
Pressmeddelande

ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter

Enligt Tullens preliminära uppgifter ökade värdet av Finlands varuexport år 2018 med sju procent. Värdet på exporten uppgick till något över 63,8 miljarder euro. Värdet på varuimporten växte också, med sex procent. Värdet på importen uppgick till nästan 66,5 miljarder euro. År 2017 ökade exporten med 15 procent och importen med 14 procent. År 2016 minskade exporten med fyra procent, men importen växte med en procent.

Underskottet i handelsbalansen minskade en aning i fjol jämfört med året innan. Handelsbalansen visade enligt Tullens preliminära uppgifter ett underskott på drygt 2,6 miljarder euro år 2018. Underskottet i handeln med EU-länderna minskade i fjol till knappt 1,5 miljarder euro. Handeln med länderna utanför EU visade ett underskott på 1,1 miljarder euro år 2018. År 2017 visade handelsbalansen ett underskott på nästan 2,8 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länderna var då två miljarder euro och i handeln med länderna utanför EU 711 miljoner euro. År 2016 visade handelsbalansen ett underskott på 3,1 miljarder euro. Handeln med länderna utanför EU visade då ett överskott på 434 miljoner euro, men EU-handeln visade ett underskott på 3,6 miljarder euro.

I nästan alla huvudnäringsgrenar blev tillväxten i exporten långsammare under januari–november 2018 jämfört med föregående års tillväxttal, utom inom exporten av skogsindustriprodukter. Den ökade med en tiondel. Exporten av maskiner och apparater växte med sex procent, men exporten av transportmedel sjönk med fyra procent på grund av att fartygsleveranserna var så många under referensåret 2017. Exporten av motorfordon växte med 16 procent. Exporten av produkter från metallindustrin ökade med över en tiondel. Värdet på exporten av oljeprodukter växte också i och med att exportpriserna steg. Exporten inom övrig kemisk industri ökade i makligare takt, utom exporten av läkemedel som minskade. Tullen publicerar detaljerade lands- och varuuppgifter om utrikeshandeln för hela fjolåret den 28 februari 2019.

Tillväxttakten i varuimporten blev också långsammare under januari–november 2018. Importen av transportmedel och livsmedel höll sig på samma nivå som under motsvarande period året innan. Importen av industrins insatsvaror samt investeringsvaror ökade något, medan värdet på importen av driv- och smörjmedel växte snabbt till följd av att priserna steg. Importen av konsumtionsvaror ökade en aning.

Exporten till EU-länderna ökade med sex procent år 2018. Exporten till euroområdet växte med fyra procent. Exporten till länderna utanför EU ökade med åtta procent. Importen från EU-länderna steg med fyra procent och från övriga länder med tio procent. År 2017 ökade exporten till EU-länderna med 17 procent, också exporten till länderna utanför EU växte, med 13 procent. Importen från EU-länderna växte år 2017 mindre än exporten, med 11 procent. Importen från länderna utanför EU ökade samtidigt med 18 procent.

Totalutveckling, milj. euro (siffrorna för år 2018 baserar sig på preliminär statistik)

Figur 1. Finlands export, import och handelsbalans månadsvis, 2016–2018, miljoner euro.

Figur 2. Finlands export, import och handelsbalans årsvis, 1990–2018, miljarder euro.

Maskin- och fordonsindustrins andel av varuexporten fortfarande störst

Maskin- och fordonsindustrins andel av den totala varuexporten var 21,2 procent beräknat med uppgifterna för januari–november 2018. Andelen minskade från föregående år med en procentenhet, men gruppen var alltjämt den största industrigrenen inom exporten. Skogsindustriprodukternas andel av varuexporten steg år 2018 något från föregående års 20 procent till 20,4 procent. Industrigrenen var den näst största industrigrenen inom exporten. Hela den kemiska industrins andel ökade också en aning till 19,4 procent. Dessa tre industrigrenar svarade för 61 procent av Finlands totala varuexport. Metallindustrins andel var 15,6 procent år 2018 i januari-november och el- och elektronikindustrins andel 11,6 procent. Förändringarna var mycket små jämfört med året innan.

Figur 3. Olika industrigrenars (CPA) andelar av den totala exporten 2000–2018 (1–11), i procent

Tillväxttakten i varuexporten avtog inom de viktigaste exportbranscherna, utom inom skogsindustrin

Under januari–november 2018 minskade tillväxten i exporten av maskiner och apparater i sin helhet till sex procent. År 2017 ökade exporten med 12 procent. Exporten av industrimaskiner och -apparater steg med åtta procent och exporten av elektriska maskiner och apparater med två procent. Exporten av nätverksutrustning för mobilteknologin växte med över en fjärdedel. Minskningen av fartygsexporten med 34 procent gjorde att den totala exporten inom varugruppen transportmedel minskade med fyra procent. Exporten av motorfordon växte med 16 procent.

Värdet på exporten inom skogsindustrin steg i sin helhet med tio procent under januari–november 2018. År 2017 ökade exporten av skogsindustriprodukter med fem procent. Exporten av sågvaror växte i maklig takt och exporten av träprodukter minskade något, men exporten av pappersmassa steg med över en tredjedel. Exporten av papper och papp ökade med åtta procent.

I januari–november 2018 ökade värdet på exporten av oljeprodukter med 14 procent. År 2017 ökade värdet på exporten av oljeprodukter med över en femtedel. Exportpriserna på oljeprodukter steg med 17 procent under januari–november i fjol, men exportmängderna minskade samtidigt med två procent jämfört med motsvarande period året innan. Oljeprodukternas andel av varuexporten ökade från 2017 års 7,8 procent till 8,2 procent. Tillväxten i exporten av produkter från den övriga kemiska industrin avtog så att exporten växte med bara fyra procent i stället för med sex procent som året innan. Exporten av baskemikalier och plast ökade medan exporten av läkemedel minskade en aning.

Också exporten av metallindustriprodukter växte i sin helhet långsammare år 2018. Tillväxten var 12 procent när den år 2017 hade varit 18 procent. Exporten av järn och stål steg med 14 procent och exporten av icke-järnmetaller med 10 procent. Exporten av metallprodukter växte med nio procent.

Exporten av malmer och metallskrot ökade snabbt, med 29 procent. Exporten av instrument och mätare växte med sju procent i januari–november 2018 men exporten av livsmedel minskade med fem procent.

Figur 4. Förändring i exporten inom de största exportindustrigrenarna 2010-2018 (1-11), i procent

Värdet på varuimporten ökade främst på grund av att priset på olja steg

Värdet på varuimporten i januari–november ökade främst på grund av att värdet på importen av driv- och smörjmedel steg med 24 procent. Värdet på importen av råolja steg med 29 procent, nästan helt på grund av att importpriserna steg. Importmängderna ökade med bara en procent. Importpriserna på oljeprodukter steg med 23 procent och importmängderna minskade samtidigt med 9 procent.

Importen av industrins insatsvaror växte med sju procent och importen av investeringsvaror med sex procent. Importen av transportmedel samt delar och tillbehör till dem höll sig i sin helhet på samma nivå som år 2017 i och med att importen av delarna och tillbehören ökade med 17 procent och importen av personbilarna med sex procent, medan importen av andra transportmedel minskade med 34 procent. Importen av livsmedel låg också på samma nivå som år 2017 och importen av konsumtionsvaror växte med tre procent.

Figur 5. Förändring i importen inom de största importindustrigrenarna 2010-2018 (1-11), i procent, BEC-klassificering.

EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel nästan 60 procent

EU-ländernas andel av Finlands varuexport minskade år 2018 en aning från föregående års 60 procent till 59,6 procent. Inom importen minskade EU-ländernas andel också något från föregående års 60,7 procent till 59,5 procent.

Andelarna i handeln med länderna utanför EU förändrades på motsvarande sätt. I fjol utgjorde denna handel 40,4 procent av exporten och 40,5 procent av importen, medan andelarna år 2017 var 40 procent vid export och 39,3 procent vid import.

Figur 6. EU-exportens och EU-importens andelar av Finlands utrikeshandel 2002–2018.

Obs: den vertikala axelns värde börjar vid 45 procent.

Tyskland är vår största handelspartner

Tyskland blev både vårt största exportland och vår största handelspartner redan år 2014. Tyskland behöll sin position också år 2018. Landets andel av varuexporten steg från föregående års 14,2 procent till 15,3 procent enligt uppgifterna för januari–november. Sverige var igen vårt näst största exportland med 10,3 procents andel och även vår näst största handelspartner. Nederländerna och Förenta Staterna hade i fjol nästan lika stora andelar av Finlands varuexport, dvs. 6,7 procent. Förenta staterna gick dock om Nederländerna och blev med en mycket liten marginal vårt tredje största exportland. Kina gick i fjol om Ryssland som vårt femte största exportland. Landets andel var 5,6 procent. Rysslands andel av den totala varuexporten var 5,1 procent. På sjätte plats var Storbritannien med en andel på 4,5 procent.

Tyskland höll också sin position som vårt största importland i januari–november 2018 med en andel på 15,6 procent av den totala varuimporten. Ryssland var vårt största importland från år 2003 ända till år 2015 då landet föll till tredje plats med en andel på 11 procent. Rysslands andel av vår totala varuimport var som störst år 2013, då den var 18 procent. År 2017 blev Ryssland vårt näst största importland med en andel på 13,2 procent och år 2018 växte andelen till 14 procent.

Sverige tog en tredje plats med en andel på 10,9 procent av den totala varuimporten och Kina placerade sig på en fjärde plats med en andel på 7,0 procent. Nederländerna var femte med en andel på 5,4 procent under januari–november i fjol och Förenta staterna var sjätte (3,3 %).

Figur 7. Tysklands, Nederländernas, Rysslands, Sveriges, USA:s, Kinas och Storbritanniens andelar av Finlands totalexport 2010–2018 (1-11), i procent

I januari–november i fjol växte exporten till Tyskland med 14 procent och exporten till Sverige med sju procent. Exporten till Förenta staterna ökade under samma period med sex procent och exporten till Nederländerna med fyra procent. Exporten till Ryssland minskade i januari–november i fjol med tre procent. Exporten till Storbritannien ökade med sju procent. De största tillväxtländerna vid export var i januari–november 2018 Sydkorea, Japan, Kanada och Danmark.

Importen från Tyskland ökade med åtta procent i januari–november i fjol och importen från Sverige med fem procent. Importen från Ryssland ökade med 12 procent, och importen från Nederländerna med tre procent. Importen från Kina växte med en procent och från Förenta staterna med 11 procent. Importen från Frankrike minskade med över en femtedel men från Storbritannien och Danmark enbart en aning. Tullen publicerar landspecifik utrikesstatistik för hela året 2018 den 28 februari 2019.

Figur 8. Förändring i värdet på Finlands export till Tyskland, Nederländerna, Ryssland, Sverige, USA, Kina och Storbritannien 2010–2018 (1-11), i procent

Exportutveckling i EU-länderna år 2018

EU-ländernas (EU28) sammanlagda varuexport växte i januari–november 2018 med fem procent.[1] Finlands varuexport ökade under motsvarande period med sju procent. Tillväxten i Finlands export under januari–november 2018 var den nionde största tillväxten i EU, och högre än EU-ländernas totala export i genomsnitt. Också fem andra EU-länder nådde en tillväxt på sju procent vid export. Året innan var Finlands exportutveckling under samma period den näst starkaste, men år 2016 var den den tredje svagaste bland alla EU-länderna.

Exporten växte i alla EU-länder utom i Luxemburg. Exporten växte med mer än tio procent i sex EU-länder, t.ex. i Estland växte exporten med 13 procent. I andra av Finlands största handelspartner var exporttillväxten svagare än i Finland. I Tyskland, Sverige, Frankrike och Belgien växte exporten med fyra procent. I Storbritannien ökade exporten med sju procent och i Nederländerna med sex procent. I Danmark ökade exporten bara med två procent.

Figur 9. Förändring av exporten i olika EU-länder år 2018 (01–11) i procent

Pressmeddelande