Tullen sökte slutförvaringsplats för rubidium i 20 år

23.3.2017 12.18 | Publicerad på svenska 23.3.2017 kl. 12.23
Pressmeddelande

År 1997 beslagtog Uleåborgs tull ett 50 kilos parti av alkalimetallen rubidium. Metallpartiet klassificerades som ett farligt ämne och förblev i Tullens lager i 20 år, eftersom det visade sig vara svårt att förstöra det i Finland eller hitta en slutförvaringsplats för det. I mars 2017 fann man äntligen, med hjälp av Aalto-universitetet, en plats för rubidiumet – Marburgs universitet i Tyskland.

Rubidium-partiet var på väg från forna Sovjetunionens område till Tyskland, men eftersom varken avsändaren eller den tyska mottagaren någonsin gick att nå, så returnerades partiet till Finland. Transportfirman överlämnade metallen till Tullen, såsom man gör med oförtullade varor. Vid Uleåborgs tull förvarades rubidiumet i lagerutrymmen säkert i metallbehållare som var inne i trälådor. Förvaringen orsakade ingen fara i sig, eftersom rubidium inte är giftigt eller radioaktivt.

Rubidium är dock i likhet med andra alkalimetaller mycket reaktivt, och då det reagerar med bl.a. vatten så uppstår väte. Säker hantering av rubidium kräver gediget kunnande och transportbestämmelserna förutsätter också beaktande och kontroll av risker. I Finland fanns det varken någon lämplig anläggning eller det specialkunnande som skulle ha behövts för förstöring av ämnet. Till en början var det också oklart om ämnet omfattades av strålskyddslagen. Enligt Strålsäkerhetscentralens utlåtande var dock ämnets radioaktivitet så liten att den inte medförde fara.

Det visade sig också vara mycket svårt att hitta något nyttobruk för ett 50 kilos rubidium-parti. Ämnet används bl.a. i extremt exakta atomklockor, men endast i små mängder. Någon omfattande industriell användning av rubidium finns inte. Ämnet förekommer i små mängder i naturen, t.ex. i havsvatten.

Intressant projekt

Det krävdes samarbete mellan flera nationella och internationella myndigheter för att ro projektet i hamn. En avgörande roll i hittandet av slutförvaringsplatsen hade universiteten och forskningssamarbetet dem emellan.

Det var först i slutet av år 2016 som man i samarbete med Aalto-universitetet fann en säker slutförvaringsplats för rubidiumet i anrika Marburgs universitet i Tyskland, vars institution för oorganisk kemi kommer att använda ämnet för forskningsändamål. Då även Tysklands tull i tiderna har överlämnat ett motsvarande parti till universitetet, har man där det kunnande som krävs för säker hantering av ämnet. Rubidiumet avsändes från Uleåborg den 17 februari 2017 och det var framme i Marburg i mars.

- Det var fint att Tullen kontaktade Aalto-universitetet, för vi har omfattande internationella samarbetsnätverk. Levererandet av rubidium-partiet till Marburg har varit ett exceptionellt och extremt intressant projekt, säger Antti Karttunen, biträdande professor i oorganisk materialkemi, som har samarbetat med Marburgs universitet i frågor gällande fluorföreningar som innehåller rubidium.

Säkerhetsaspekterna beaktades noga och de tyska mottagarna av rubidiumet prisade de höga säkerhetsstandarderna och den alltigenom smidiga processen med Tullen.

Det krävdes kunnande och assistans på professorsnivå för att hitta en lösning på problemet. Finska tullen har säkert orsak att vara belåten; världens första professur i kemi inrättades ju år 1609 vid Marburgs universitetet, konstaterar tullöverinspektör Reino Kaario.

Mera information:
Mediatjänsten, tfn 0295 527 150

Pressmeddelande