För 50 år sedan: Gränstullsamarbetet mellan Finland och Norge påbörjas

26.8.2019 9.46
Pressmeddelande

Flera års förhandlingar ledde äntligen till ett resultat den 25 augusti 1969 då Finland och Norge utväxlade ratifikationsinstrument för en överenskommelse de ingått angående gränstullsamarbete. Den nya överenskommelsen trädde officiellt i kraft en månad senare. Det verkligen framgångsrika tullsamarbetet mellan Finland och Norge kunde påbörjas från och med ingången av år 1970. Tullsamarbetet hängde tätt ihop med det övriga nordiska samarbetet. Från första början var syftet att underlätta medborgares, företags och samtidigt även myndigheters verksamhet.

På 1950-talet upplevde det nordiska samarbetet ett kraftigt uppsving.  Man ville öka och förbättra de interna kontakterna. Från och med år 1952 fick medborgare i Norden fritt röra sig mellan länderna utan pass. År 1958 avslutades all passgranskning vid gränserna mellan de nordiska länderna. Även boende och arbete inom ett annat nordiskt land befriades.

År 1956 godkände Nordiska rådet ett nytt förslag som hade betydelse för Tullen.  Förslaget hade gjorts av norska representanter. Syftet med förslaget var att underlätta tullklarering och tullbevakning av gods som transporteras över gränserna. Det fanns planer för ett samnordiskt tullförbund, i vilket tullförfaranden och tulltariffer skulle vara harmoniserade och inom vilket man slutligen skulle övergå till tullfri intern handel. Under samma tidsperiod höll även andra frihandelsområden på att komma till i Europa. Ett nordiskt transiteringsområde togs också i bruk, vilket särskilt försnabbade transporten av gods vid transitering genom användning av ett gemensamt vägtullspass.

I norrmännens förslag ingick även harmonisering av tullbevakningen. Man ville t.o.m. möjliggöra gemensam användning av tullpersonal inom Norden. Inom kort omorganiserade Norge och Sverige sin gemensamma landgräns. Fr.o.m. år 1958 verkställdes tullklarering och tullbevakning endast på ena sidan gränsen, vilket betydde att tullstationerna i ena staten kunde läggas ner. Förutom att detta ansågs minska på kostnader för medborgare och företag ansågs det även bli förmånligare för statsmakten. Dessutom trodde man att den växande handeln skulle inbringa nya skatteinkomster för staterna.

År 1962 ingick Finland och Sverige en överenskommelse angående gränstullsamarbete, och i denna överenskommelse kom staterna överens om att tullklarering och tullbevakningsåtgärder kunde utföras även inom den andra statens område och av den andra statens tulltjänstemän. Finska tulltjänstemän fick t.ex. beslagta smuggelgods till Sverige. Även med norrmännen hade en nära relation redan uppstått.

Det som var revolutionärt och unikt med tullorganiseringen i Norden på 1950-talet var att tjänstemännen i ett land också fick övervaka regelverket för ett annat land. Eventuella problem kunde ändå uppstå på grund av olika författningar och språket på dessa. Lyckligtvis förstod svenskarna och norrmännen varandra, och tulltjänstemännen i Sverige och Finland underlättades av att många av dem använde sig av ett gemensamt språk, Tornedalens finska, dvs. meänkieli. Vid gränsen mellan Finland och Sverige gjordes tullklarering för de varor som skulle förtullas, beroende på stället, endast på ena sidan gränsen.

Överenskommelsen mellan Finland och Norge

Man kunde inom kort konstatera att tullsamarbetet mellan Sverige och Norge samt Sverige och Finland fungerade utmärkt. Nästan genast då avtalet med Sverige trädde i kraft lade finländarna således fram ett initiativ till norrmännen om ett liknande avtal. Trafiken mellan Finland och Norge var på uppgång. Orsaken till detta var de nya vägförbindelserna och den kraftiga utvecklingen av biltrafiken. Gränsövergångsställena i Kilpisjärvi och Karigasniemi hade öppnats för trafik på 1940-talet, och nu öppnades även Utsjoki och Kivilompolo.

Det tog ändå en stund att få till stånd en överenskommelse om gränstullsamarbete mellan Finland och Norge. Av brevväxlingen mellan tullstyrelsen och utrikesministeriet framgår att för Finlands del fanns villighet till avtalsförhandlingar men att saken bromsade i Norge. Där påbörjade handläggningen av ärendet ordentligt först år 1965, eftersom frågan om gränstullssamarbete var ute på en bred remissrunda. Det gick ytterligare tre år innan Norge var färdig att skriva under överenskommelsen. Finland och Norge skrev under överenskommelsen angående gränstullsamarbete den 10 december 1968. Efter att riksdagen godkänt överenskommelsen stadfäste republikens president Urho Kekkonen den 13 juni 1969 lagen som hänförde sig till den. Överenskommelsen om gränstullsamarbete ratificerades den 25 augusti 1969 och trädde i kraft en månad senare. Den registrerades dessutom i FN den 27 september 1969.

Innehållsmässigt var överenskommelsen mycket lik överenskommelsen om gränstullsamarbete mellan Finland och Sverige. Ett betydande undantag var bredden på kontrollzonen på båda sidor om gränsen. Kontrollzonen mellan Finland och Sverige var tre kilometer i bredd, men mellan Finland och Norge fastställdes den som sju kilometer. Den bredare kontrollzonen motiverades med att

”- - riksgränsen mellan Finland och Norge huvudsakligen går genom obebyggda trakter och att alla nuvarande samt framtida tullstationer kommer att vara belägna inom detta område på sju kilometers bredd, så det finns inget behov av att utlysa några landsvägar till kontrollzoner - -”.

Finska och norska tullarna fick till uppgift att ta hand om övervakning av båda staters import- och exportbestämmelser vid kontrollzonen. Detta betydde att passageraren endast en gång behövde stanna upp för tullkontroll, vilket försnabbade passagerartrafiken samt gränsövergången för fordon som fraktade handelsvaror. I praktiken skötte Finland helt och hållet tullåtgärderna på vissa ställen, och Norge på andra. I Kilpisjärvi arbetade tulltjänstemän från båda länderna.

Gränstullsamarbetet med Norge fortskrider fortfarande. Vid gränsen mellan Finland och Norge ansvarar nuförtiden tullstationerna vid Kilpisjärvi, Kivilompolo, Kangasniemi, Utsjoki, Polmak och Näätämö för samarbetet. Inte ens det att Finland år 1995 gick med i Europeiska unionen avslutade samarbetet med Norge. Endast ett tillägg gjordes i överenskommelsen om gränstullsamarbete, enligt vilket man inom Finlands område ska fungera enligt EU:s tullbestämmelser. Det nordiska gränstullsamarbetet, som bygger på en stark grund, har visat sig vara livskraftigt och effektivt. Framtiden ser ljus ut för samarbetet.

Källor: Tullstyrelsens brev (Tullens arkiv); Utrikesministeriets brev (Utrikesministeriets arkiv)

 

Pressmeddelande