Reviderade GSP-ursprungsregler fr.o.m. 1.1.2011

193/2010, RAS/LL

Ursprungsreglerna som tillämpas inom gemenskapens allmänna preferenssystem (GSP, Generalised System of Preferences) ingår i tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen (tillämpningskodex, förordning 2454/93). Nu har dessa ursprungsregler som berättigar till förmånsbehandling ändrats. Ändringarna har genomförts genom kommissionens förordning (EU) nr 1063/2010 som finns publicerad i EUT L 307, 23.11.2010.  Förordningen träder i kraft den 30 november 2010. De nya reglerna tillämpas från den 1 januari 2011. Bestämmelserna om registrering av exportörer (REX, Registered Exporter) och ursprungsförsäkran (a statement on origin) tillämpas dock först från den 1 januari 2017.  

Genom revideringen har reglerna förenklats och lindrats så att utvecklingsländerna bättre ska kunna utnyttja gällande tullförmåner.

Förfarandet med ursprungsintyg fortsätter alltså i oförändrad form till slutet av 2016. 

Ursprungscertifikat formulär A och fakturadeklarationer gäller fortfarande i 10 månader (artikel 97k.5).

Anmärkningarna på baksidan av ursprungscertifikat formulär A har uppdaterats till att motsvara situationen år 2007 (NOTES 2007).  I anmärkningarna anges de länder som godkänner formulär A i sina egna GSP-system.  Certifikat som på baksidan har äldre versioner av anmärkningarna (från år 1996, 2004 eller 2005) får emellertid användas tills befintliga lager har tömts.

För fakturadeklarationer som upprättats i förmånsländer gäller ett nytt tillvägagångssätt (artikel 97m.4 b). Om ursprunget av varorna i en försändelse redan kontrollerats i exportlandet kan exportören hänvisa till denna kontroll i fakturadeklarationen.

Vissa isärtagna eller icke-hopsatta produkter kan importeras i delleveranser på de villkor som fastställts av importmedlemsstatens tullmyndighet (artikel 97o.1).  För sådana produkter kan ett enda ursprungsintyg visas upp för tullmyndigheten vid import av den första delleveransen.  

Också s.k. varaktiga intyg får användas på följande sätt (artikel 97o.2):

På begäran av importören och på de villkor som fastställts av importmedlemsstatens tullmyndigheter får ett enda ursprungsintyg uppvisas för tullmyndigheterna vid importen av den första sändningen, om varorna:

a)  importeras ofta och kontinuerligt inom ramen för handel av ett betydande kommersiellt värde,

b) omfattas av ett och samma köpekontrakt vars parter är etablerade i exportlandet eller i medlemsstaten (-staterna);

c) klassificeras enligt samma (åttasiffriga) nummer i Kombinerade nomenklaturen;

d) kommer från en och samma exportör, är avsedda för en och samma importör och genomgår införselformaliteterna vid ett och samma tullkontor i en och samma medlemsstat.

Detta förfarande ska gälla under en period som fastställs av de behöriga tullmyndigheterna. (Perioden är inte längre begränsad till tre månader.)

Artikeln 97p innehåller detaljerade bestämmelser om ersättningscertifikat.  En nyhet är att ersättningscertifikatet nu också gäller Turkiet. 

Om ursprungsprodukter befinner sig under kontroll av ett tullkontor i en enda medlemsstat får det ursprungliga ursprungsintyget ersättas med ett eller flera ursprungscertifikat formulär A, i syfte att samtliga eller vissa produkter ska sändas någon annanstans i Europeiska unionen eller, i tillämpliga fall, till Norge, Schweiz eller Turkiet.

Ersättningsursprungscertifikat formulär A ska utfärdas av det tullkontor under vars kontroll varorna befinner sig.

Ersättningscertifikatet ska upprättas på grundval av en skriftlig ansökan från återexportören.

Fält 4 i certifikatet ska förses med påskriften ”Replacement certificate” eller ”Certificat de remplacement”.

Varorna i oförändrat skick under transport (tidigare ”direkt transport”)

Ett citat från inledningen till förordningen (punkt 16.2):

”Enligt de nuvarande reglerna krävs bevisning för direkt transport till Europeiska unionen, vilken ofta är svår att uppbringa. Därför händer det att vissa varor som åtföljs av ett giltigt ursprungsintyg inte beviljas någon tullförmån. Följaktligen bör det införas en ny, enklare och mera flexibel regel som inriktas på syftet att varor som anmäls till tullen i samband med en deklaration för övergång till fri omsättning i Europeiska unionen ska vara desamma som lämnat förmånsexportlandet och att varorna inte har ändrats eller omvandlats på något sätt under transporten.”

Den egentliga artikeln 74, dvs. de nya villkoren för produkter som inte omvandlats under transporten (non-manipulation principle):

1. De produkter som deklareras för övergång till fri omsättning i Europeiska unionen ska vara samma produkter som de som exporterats från det förmånsland där de anses ha ursprung. De får inte ha ändrats eller omvandlats på något sätt eller blivit föremål för andra åtgärder än sådana för att bevara dem i gott skick, innan de deklareras för övergång till fri omsättning. Lagring av produkter eller sändningar och uppdelning av sändningar får äga rum, om det sker på exportörens eller en senare varuinnehavares ansvar och produkterna kvarstår under tullövervakning i transitlandet eller transitländerna.

2. Reglerna i punkt 1 ska anses uppfyllda såvida tullmyndigheterna inte har skäl att tro motsatsen, i vilket fall de kan begära att deklaranten uppvisar intyg på efterlevnad, vilka kan vara t.ex. transportavtalsdokument som konossement eller faktabevis eller konkret bevisning grundad på märkning eller numrering av kollin eller bevisning som rör själva varorna.

3. Punkterna 1 och 2 ska gälla i tillämpliga delar när kumulation enligt artiklarna 84, 85 eller 86 tillämpas.

Ursprungskumulation

Artiklarna 84 - 88 i förordningen innehåller mycket detaljerade och invecklade bestämmelser om kumulation.   Bestämmelserna innefattar särskilda krav, begränsningar och förutsättningar för ikraftträdande.

Ursprungsreglerna omfattar nu fyra olika kumulationssystem (kumulering av ursprung) med egna specialbestämmelser.

Ovannämnda regionala kumulation tillämpas på följande separata regionala grupper (artikel 86):

* Singapore är inte självt ett förmånsland inom GSP-systemet. Produkter med ursprung i Singapore är inte berättigade till förmånsbehandling vid import till EU.

Reglerna för regional kumulation har lindrats så att vissa krav gällande värdet på ursprungsmaterial har avskaffats.  Regional kumulation gäller inte visst känsligt material enligt kapitlen 2-33 i tulltariffen (ny bilaga 13b till förordning 2454/93).  

Kommissionen kan också godkänna att kumulationen tillämpas begränsat mellan grupperna I (ASEAN-länderna) och III (SAARC-länderna). Om sådan kumulation godkänns, kommer kommissionen att tillkännage godkännandet och omfattningen av kumulationen (länderna och materialet) i Europeiska unionens officiella tidning EUT (C-serien). Också tillämpningen av utvidgad kumulation förutsätter kommissionens tillstånd.  Beslut om detta kommer att publiceras i EUT (C-serien, berörda länder och material).  Den utvidgade kumulationen kan inte tillämpas på material tillhörande kapitlen 1 – 24 i tulltariffen.

De obligatoriska anteckningarna om tillämpningen av kumulation i fält 4 i ursprungscertifikatet formulär A lyder på följande sätt:

För att fisk som fångats av ett förmånsland utanför landets territorialvatten ska kunna anses vara helt framställd (artikel 75) i förmånslandet, ska fisken fångas med förmånslandets eget fartyg.   Fartyget ska vara upptaget i landets fartygsregister.  Fartygets ska också föra förmånslandets flagga.   Vidare ska fartyget ägas av landets medborgare eller företag med en tillräckligt stor andel.  Däremot ställs inga krav längre på befälets eller besättningens nationalitet.

De varukodsspecifika ursprungsreglerna har ändrats och lindrats för flera produktsektorer (bilaga 13a, del II). Antalet regler har i mån av möjlighet minskats i och med regler som gäller hela produktsektorer i stället för regler som gäller enstaka produkter.  Genom att jämföra varukoderna i den nya bilagan (bilaga 13a, del II) med den gamla bilagan (bilaga 15) kan man se vad som ändrats.

Reglerna är till en del olika för de minst utvecklade länderna (LDC-länderna) och för de övriga förmånsländerna.  Med andra ord så har de minst utvecklade länderna fått ytterligare lättnader för användningen av icke-ursprungsmaterial i flera olika produktsektorer (många produkter i kapitlen 28 – 39, vissa tyger, vissa kläder och andra textilprodukter, keramiska produkter, vissa motorer och kullager, många elapparater och transportmedel).  I fråga om de minst utvecklade länderna kan det maximala innehållet av icke-ursprungsmaterial i den färdiga produkten i vissa fall uppgå till 70 %.

Ett exempel på differentierade varukodsspecifika regler:

I exemplet ovan räcker det för de minst utvecklade länderna med en tillverkningsfas. Av de övriga utvecklingsländerna förutsätts två tillverkningsfaser för att kläder tillverkade av utomstående material ska bli förmånslandets ursprungsprodukter.

Ett annat exempel på differentierade varukodsspecifika regler:

Den så kallade allmänna toleransregeln (artikel 79) har ändrats så att andelen tillåtna icke-ursprungsmaterial har höjts från 10 procent till 15 procent.  Samtidigt har beräkningsgrunden delvis ändrats från ett prisbaserat belopp till en viktbaserad andel.  Textilprodukterna har fortfarande sin egen tolerans.  Toleransen för t.ex. fisk ur kapitel 3 som används som råvara beräknas fortfarande på produktens pris.  

Allmän toleransregel

Icke-ursprungsmaterial som enligt villkoren i förteckningen i bilaga 13a inte får användas vid tillverkningen av en viss produkt får ändå användas, om deras totala värde eller nettovikt för produkten i fråga inte överskrider
a) 15 % av produktens vikt, när det gäller produkter som omfattas av kapitel 2 och 4–24, utom bearbetade fiskeriprodukter enligt kapitel 16,
b) 15 % av produktens pris fritt fabrik, när det gäller andra produkter, utom produkter som omfattas av kapitel 50–63 i Harmoniserade systemet, för vilka de toleranser som anges i anmärkningarna 6 och 7 i del I i bilaga 13a ska tillämpas.

Ingen av de procentsatser för maximalt innehåll av icke-ursprungsmaterial som anges i förteckningen i bilaga 13a får överskridas. 

Toleransregeln har nu preciserats så att den inte tillämpas på produkter som är helt framställda på det sätt som avses i artikel 75 (t.ex. fisk som sådan).  Vid användning av helt framställt material i tillverkningen av en annan produkt kan toleransregeln ändå tillämpas om ursprungsregeln för slutprodukten i bilaga 13a förutsätter att sådant material ska vara helt framställt.   

Genomsnittliga priser och mängder

De nya bestämmelserna gör det möjligt att använda genomsnittliga priser fritt fabrik (artikel 77). Också mängden icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen kan vara en genomsnittlig mängd.

Bokföringsmässig uppdelning av material i EU (ny bestämmelse)

Vid tillämpning av kumulation ska ursprunget av gemenskapens ursprungsprodukter bevisas vid export till ett förmånsland.

Vid bearbetning eller behandling i gemenskapen av en sådan ursprungsprodukt kan man använda fungibla (utbytbara) material med och utan ursprungsstatus. Medlemsstaternas tullmyndigheter kan på skriftlig begäran av ekonomiska aktörer tillåta att lagren av material förvaltas i EU med hjälp av metoden med bokföringsmässig uppdelning utan att materialen lagras separat (artikel 88, punkterna 2-5). 

Tillståndet beviljas endast om det vid användning av metoden kan säkerställas att det antal framställda produkter som kan anses ha ursprung i EU alltid är detsamma som det antal som skulle ha erhållits om lagren skilts åt fysiskt.

Med fungibla material avses material som har samma beskaffenhet, handelskvalitet samt tekniska och fysiska egenskaper, och som inte kan skiljas från varandra när de införlivats i den färdiga produkten (artikel 67, punkt 1, underpunkt j).

Otillräcklig bearbetning eller behandling

Bearbetning eller behandling som äger rum i ett förmånsland ska vara genuin, ekonomiskt motiverad och av ett reellt ekonomiskt värde för landet i fråga.   Därför ingår det i reglerna en förteckning över otillräckliga bearbetnings- och behandlingsåtgärder som aldrig kan medföra ursprungsstatus (artikel 78). Förteckningen motsvarar till stora delar den tidigare förteckningen. För att undvika snedvridning av handeln med socker och störningar på sockermarknaden har en ny regel fastställts. Genom den hindras att blandning av socker som inte har ursprungsstatus med annat material eller annat socker skulle ge slutprodukten ursprungsstatus vid tillämpningen av kumulation. Denna regel motsvarar den nya regel som redan fastställts i andra system för förmånsbehandling. 

m)enklare blandning av produkter, även av olika slag; blandning av socker med varje slag av material.

Enkel (simple) åtgärd definieras nu i artikel 78.2:

”Åtgärder ska anses vara enkla när de kan vidtas utan några speciella färdigheter eller maskiner, apparater eller verktyg som särskilt tillverkats eller installerats för dessa åtgärder.”

Undantag från tillämpningen av ursprungsreglerna

Förmånsländerna kan fortfarande beviljas tillfälliga undantag från tillämpningen av ursprungsreglerna (derogation, artikel 89). Nu är denna möjlighet inte längre begränsad till att bara gälla de minst utvecklade länderna utan den gäller alla utvecklingsländer som omfattas av systemet. Länderna kan ansöka om undantag till följd av naturkatastrofer eller av ekonomiska orsaker.  EU kan å sin sida tillåta undantag på eget initiativ.  Utvecklingsländerna ansöker om undantag skriftligen hos kommissionen.  Undantagen beviljas för begränsade produkter och mängder (kvoter) för en bestämd period.

Tillämpningen av de undantag som beviljats Laos, Kambodja och Nepal för textilprodukter upphör i slutet av 2010.   Att fortsätta med dessa undantag för de minst utvecklade länderna är onödigt eftersom de nya ursprungsreglerna för textilprodukter är enklare och mera utvecklingsvänliga än de tidigare reglerna.

Administrativt samarbete mellan myndigheter nästan oförändrat fram till 1.1.2017

I förordningen bestäms separat om de metoder för administrativt samarbete mellan myndigheterna som fortsätter att tillämpas tills systemet med registrerade exportörer börjar gälla den 1 januari 2017.  I fråga om vissa förmånsländer behöver dessa metoder eventuellt tillämpas ända till den 1 januari 2020.

Avtrycken av de stämplar som förmånsländernas myndigheter använder är konfidentiella (artikel 97s).  Vid överlåtelse av varor till fri omsättning kan tullmyndigheterna ändå tillåta att importören eller dennes ombud bekantar sig med dessa avtryck.

Bestämmelserna om efterkontroller har inte ändrats nämnvärt (artikel 97t).

I fråga om de ursprungscertifikat formulär A som utfärdats inom ramen för bilateral kumulation ska svaret på en begäran om efterkontroll innefatta kopior av varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer.

Förmånsbehandling kan vägras på basis av efterkontroll av ursprungsintyg:

Om det vid rimliga tvivel inte inkommer något svar inom sex månader eller om svaret inte innehåller tillräcklig information för att fastställa dokumentets äkthet eller produkternas verkliga ursprung, ska en andra begäran skickas till de behöriga myndigheterna. Om det inom fyra månader efter det att den andra begäran gjorts inte har lämnats några resultat av kontrollen till den myndighet som begärt den eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att fastställa dokumentets äkthet eller produkternas verkliga ursprung, ska den begärande myndigheten vägra förmånlig tullbehandling, utom under exceptionella omständigheter.

Med hänsyn till behovet av efterkontroll av ursprungscertifikat formulär A ska exportörerna bevara alla tillämpliga dokument som styrker de berörda produkternas ursprungsstatus. Det exporterande förmånslandets behöriga statliga myndigheter ska bevara kopior av certifikaten och alla exporthandlingar som hänvisar till dem. Dessa dokument ska bevaras under en period av minst tre år från utgången av det år då ursprungscertifikatet formulär A utfärdades.

Tullförmånsordningar som EU antagit unilateralt för vissa länder och territorier

EU beviljar ensidiga tullförmåner till bl.a. Moldavien och Kosovo.  Dessa länder har inga bilaterala avtal med EU.  På produkter med ursprung i dessa länder och territorier tillämpas tillämpningskodexens nya artikel 97x som innehåller definitioner av ursprungsreglernas grundbegrepp.  Likaså tillämpas fortfarande ursprungsreglerna i artiklarna 98 – 123, som kommer efter GSP-ursprungsreglerna i tillämpningskodexen. 

Man vill bevara enhetligheten mellan GSP-systemet och andra unilaterala förmånshandelsordningar.  Därför har vissa bestämmelser om dessa andra unilaterala ordningar harmoniserats med de nya GSP-ursprungsreglerna.   Definitionen av helt framställda produkter och förteckningen över otillräckliga bearbetnings- och behandlingsåtgärder har anpassats till de ändringar som gjorts i GSP-reglerna.  

Som varukodsspecifika regler tillämpas fortfarande de oförändrade reglerna i bilaga 15 till tillämpningskodexen samt de inledande anmärkningarna i bilaga 14. Dessa varukodsspecifika reglerna skiljer sig alltså nu från GSP-reglerna. 

Ny punkt i artikel 99 om helt framställda produkter:

d a) Produkter som har erhållits från slaktade djur som har fötts och uppförts där.

Ändringar i artikel 101.1 om otillräcklig bearbetning eller behandling:

Led g) Tillsats av färg- eller smakämnen till socker eller formning av sockerbitar; partiell eller fullständig malning av kristallsocker

Led m) Enklare blandning av produkter, även av olika slag; blandning av socker med varje slag av material

Nytt led ma) Enkel tillsats av vatten eller utspädning, dehydratisering eller denaturering av produkter.

System med registrerade exportörer (REX) i förmånsländerna fr.o.m. 1.1.2017 (artiklarna 90 – 97j)

Användningen av ursprungscertifikat formulär A som bestyrkts av en myndighet kommer att upphöra.   Också användningen av fakturadeklarationer upphör.  Exportprodukters ursprungsstatus bevisas med en ursprungsförsäkran som upprättats av exportören (a statement on origin).  Om det sammanlagda värdet på ursprungsprodukter i en försändelse uppgår till högst 6 000 euro kan ursprungsförsäkran upprättas av vilken exportör som helst. När försändelsens värde överstiger 6 000 euro, ska ursprungsförsäkran upprättas av en registrerad exportör.

För att bli registrerade ska exportörerna lämna in en ansökan till de behöriga myndigheterna i förmånslandet och därvid använda ett formulär enligt bilaga 13c.  Förmånslandets behöriga myndigheter ska upprätta och kontinuerligt uppdatera ett elektroniskt register över registrerade exportörer som är belägna i landet.  Kommissionen inrättar för sin del en centraldatabas.  Registreringssystemets tekniska detaljer slås fast senare.  

Också gemenskapsexportörer ska registrera sig i medlemsstaterna om de vill exportera produkter med ursprung i EU till utvecklingsländer för tillämpning av ursprungskumulation fr.o.m. den 1 januari 2017 (artikel 97i).  

Registrering av gemenskapsexportörer i medlemsstater

Exportörer i Europeiska unionen som begär det ska av en medlemsstats tullmyndighet betraktas som registrerade exportörer för tillämpning av systemet, om de uppfyller följande villkor:
a) de har ett EORI-nummer enligt artiklarna 4k–4t;
b) de har status som ’godkända exportörer’ inom ramen för en förmånsordning;
c) de lämnar i begäran till medlemsstatens tullmyndighet följande uppgifter i ett formulär vars förlaga anges i bilaga 13c (ansökan om att bli registrerad exportör):
i) uppgifter som anges i fälten 1 och 4.
ii) åtagande som avses i fält 5.

Avsikten med systemet är att överföra ansvar till ekonomiska aktörer, dvs. till exportörer och importörer.   Att avge en felaktig ursprungsförsäkran är inte myndighetens fel (jfr importörens goda tro). Registreringen av exportörer underlättar efterkontrollen av ursprungsförsäkringar.

Om ett förmånsland inte kan genomföra systemet med registrerade exportörer senast den 1 januari 2017 kan förmånslandet få tillstånd att använda ursprungscertifikat formulär A och fakturadeklarationer i ytterligare tre år, dvs. till den 1 januari 2020. Landet ska lämna in en skriftlig begäran om förlängning till kommissionen före den 1 juli 2016.

Kommissionen kommer senast den 1 juli 2016 och den 1 juli 2019 granska hur väl förmånsländerna har förberett sig på att tillämpa systemet med registrerade exportörer.  Kommissionen kommer att föreslå för länderna vilka justeringar som eventuellt behövs. 

Exempel på tillämpning av bilateral kumulation, dvs. utnyttjande av EU-material i ett utvecklingsland.  

Vid bearbetning av material med ursprung i EU förutsätts bara att bearbetningen i utvecklingslandet är mer omfattande än de s.k. otillräckliga bearbetningsåtgärderna.  Materialet med ursprung i EU (knappämnen) ska ha exporterats till utvecklingslandet med ett ursprungsintyg (varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklaration till slutet av 2016 och ursprungsförsäkran fr.o.m. 1.1.2017).

I fråga om materialet som köpts från USA får slutprodukten ursprungsstatus i utvecklingslandet endast om villkoren enligt de varukodsspecifika ursprungsreglerna uppfylls:

Varukodsspecifik regel (bilaga 13a, del II):

FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER OCH DE BEARBETNINGS- OCH BEHANDLINGSÅTGÄRDER SOM GER URSPRUNGSSTATUS

Gjutna knappämnen hör till samma HS-nummer 9606 som slutprodukten (knapparna). Enligt regeln för HS-nummer 9606 kan slutprodukten vid en tillverkning utgående från icke-ursprungsmaterial (USA) enligt samma HS-nummer inte bli en ursprungsprodukt.  Icke-ursprungsmaterial (USA) enligt samma HS-nummer 9606 som också slutprodukten har kan emellertid användas inom ramen för en toleransregel (artikel 79). Om andelen sådana icke-ursprungsmaterial i slutproduktens pris fritt fabrik inte överskrider 15 %, blir slutprodukten också i detta fall en produkt med ursprung i utvecklingslandet. 

Rådets förordning nr 732/2008 om GSP-systemet med förteckningar över förmånsländer, produktomfattningar och tullnedsättningar finns publicerad i EUT nr L 211, 6.8.2008. Förordningens bilaga I, dvs. förteckningen över förmånsländerna inom systemet, har uppdaterats genom förordning nr 1236/2009, EUT L 332, 17.12.2009.

Kommissionen har meddelat att den kommer att uppdatera sin anvisning om GSP-ursprungsreglerna senast den 31 december 2010. Anvisningen finns i engelskspråkig version på adressen:

http://ec.europa.eu/taxation_customs/customs/customs_duties/rules_origin/preferential/article_839_en.htm

Mera information ges av tulldistriktens sakkunniga i ursprungsfrågor.

Bilaga EUT L 3017, 23.11.2010, s. 1 - 81