Hoppa till innehåll

GSP-förmåner fr.o.m. 1.1.2014, förmånsländerna har offentliggjorts

9.1.2014 10.58
Pressmeddelande

7/2014 LL

Rättsakt: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008.

Denna nya GSP-förordning nr 978/2012 finns publicerad i Europeiska unionens officiella tidning nr L 303, 31.10.2012 (se TMD 11/2013).

Tullförmånerna enligt förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2014. Den tidigare GSP-förordningen nr 732/2008 har följaktligen upphävts med verkan från och med den 1 januari 2014.

Information om de tillämpliga övergångsförfarandena finns i kundmeddelandet ”Det allmänna preferenssystemet (GSP) revideras 1.1.2014” som publicerades på Tullens webbplats den 23 december 2013.

GSP-förmånsländerna fr.o.m. 1.1.2014

Förmånsländerna inom den allmänna ordningen resp. ordningen för de minst utvecklade länderna finns publicerade i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1421/2013 (EUVL L 355/31.12.2013). Genom denna förordning har länderförteckningarna i bilagorna I, II och IV till den nya GSP-förordningen uppdaterats. Bilaga I innehåller också sådana länder som teoretiskt någon gång i framtiden kan komma i åtnjutande av GSP-förmåner, men inte fr.o.m. den 1 januari 2014.  Det lönar sig att förbise bilaga I när man vill se vilka länder som faktiskt åtnjuter dessa förmåner.

Bilaga II omfattar förmånsländerna inom den allmänna ordningen, också de minst utvecklade förmånsländerna. Sydsudan (SS) ingår nu i denna bilaga och i bilaga IV. Bilaga IV innehåller 49 minst utvecklade länder.

Kina (CN), Ecuador (EC) och Thailand (TH) är märkta med (*) i bilaga II, eftersom dessa länder avförs från förteckningen över GSP-förmånsländer fr.o.m. 1.1.2015. Maldiverna har avförts från bilaga IV med verkan fr.o.m. den 1 januari 2014 och flyttats till bilaga II. Också Maldiverna (MV) (*) avförs från bilaga II, dvs. från förteckningen över GSP-förmånsländerna med verkan fr.o.m. den 1 januari 2015.

Azerbajdzjan (AZ) och Iran (IR) har redan avförts från bilaga II genom förordning 154/2013 av den 18 december 2012 (EUT L 48, 21.2.2013). Förordningen tillämpas dock först från och med den 22 februari 2014. Dessa länder finns dock av någon anledning inte längre angivna i den bilaga II som uppdaterats genom förordning 1421/2013. Enligt Taric är dessa länder ännu förmånsländer inom den allmänna ordningen.

Burma/Myanmar (MM) har i bilaga II och IV inte längre lämnats utanför tullförmånerna utan landet är berättigat till förmånerna.

GSP+-länderna fr.o.m. 1.1.2014

GSP+-länderna enligt bilaga III till GSP-förordning 978/2012 har fastställts genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1/2014 (EUT L 1, 4.1.2014). GSP+-länderna är fr.o.m. den 1 januari 2014 Armenien (AM), Bolivia (BO), Costa Rica (CR), Kap Verde (CV), Ecuador (EC), Georgia (GE), Mongolia (MN), Peru (PE), Pakistan (PK) och Paraguay (PY). Dessa länder ingår i kommissionens Taric-databas som GSP+-länder (särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre, SPGE).

Produkterna som har ursprung i GSP+-länderna och omfattas av denna ordning (bilaga IX till förordning 978/2012) befrias helt från värdetullar. Också de specifika tullarna nedsätts till noll, utom för produkter vilkas tullar också omfattar värdetullar.

Produktsektorer kan lämnas utanför tullförmånerna fr.o.m. den 1 januari 2014 endast inom den allmänna ordningen (gradering, upphävande av tullförmåner). Detta är inte längre möjligt inom GSP+-ordningen så som fallet var enligt den gamla förordningen till slutet av 2013.

Vissa produktsektorer har genom genomförandeförordning 1213/2012 (EUT L 348, 18.12.2012) lämnats utanför den allmänna ordningen fr.o.m. den 1 januari 2014 i fråga om följande länder: Kina, Costa Rica, Ecuador, Indien, Indonesien, Nigeria, Ukraina och Thailand. Dessa produktsektorer som lämnats utanför tullförmånerna gäller i praktiken inte Costa Rica och Ecuador som alltså fr.o.m. den 1 januari 2014 fortfarande är GSP+-länder.

Genom kommissionens delegerade förordning 155/2013 (EUT L 48, 21.2.2013) har regler fastställts för GSP+ -ansökningsförfarandet.

Till och med den 31 december 2013 var Armenien, Azerbajdzjan, Bolivia, Columbia, Costa Rica, Kap Verde, Ecuador, Georgien, Guatemala, Honduras, Mongoliet, Nicaragua, Panama, Peru, Paraguay och El Salvador GSP+-länder.

Ursprungsreglerna

För att omfattas av tullförmånerna ska produkterna ha sitt ursprung i det berörda förmånslandet (ursprungsprodukt, art. 33 i förordning 978/2012).  GSP-ursprungsreglerna finns angivna i tillämpningskodexen för tullkodexen (förordning (EEG) nr 2454/93) och särskilt i förordningen om ändring av tillämpningskodexen (kommissionens förordning nr 1063/2010, EUT L 307, 23.11.2010). Dessa reviderade GSP-ursprungsregler har tillämpats sedan år 2011.

Den nya GSP-förordningen 978/2012 medför också några ändringar i ursprungsreglerna. Därför har tillämpningskodexen för tullkodexen ändrats genom förordning 530/2013 (EUT L 159, 11.6.2013), som tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2014.

Regional kumulation tillämpas inom följande fyra separata regionala grupper:

a)       Grupp I: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar/Burma, Thailand och Vietnam;
Singapore har tagits bort från denna grupp den 1 januari 2014. Material med ursprung i det landet fick användas fram till den 31 december 2013 vid tillämpning av regional kumulation. Myanmar/Burma är ett nytt land i gruppen. Brunei är för tillfället inget GSP-land men hör trots det till grupp I.

b)      Grupp II: Bolivia, Colombia, Costa Rica, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Panama, Peru och Venezuela;

c)       Grupp III: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan och Sri Lanka;

d)      Grupp IV: Argentina, Brasilien, Paraguayoch Uruguay.
I grupp IV är bara Paraguay förmånsland fr.o.m. den 1 januari 2014.

Regional kumulation mellan länderna i en och samma grupp tillämpas endast när de aktuella länderna är förmånsländer vid tidpunkten då varorna exporteras.

Också interregional kumulation kan genom separat beslut av kommissionen tillämpas mellan länderna i grupperna I och III. Tillämpningen av en sådan kumulation är för tillfället möjlig mellan Indonesien och Sri Lanka med stöd av kommissionens genomförandeförordning 1328/2013 (EUT L 334, 13.12.2013). Förordningen träder i kraft den 1 januari 2014. Sri Lanka har beviljats rätt att använda råtobak enligt HS-nummer 2401 med ursprung i Indonesien inom ramen för ursprungskumulation. Förutsättningen är att båda länderna fortfarande är GSP-förmånländer vid den tidpunkt då produkten exporteras till unionen. I praktiken tillverkas cigarrer i Sri Lanka av indonesiska tobaksblad.

Kommissionens delegerade förordning 1083/2013 (EUT L 293, 5.11.2013) innehåller bestämmelser om förfarandet för tillfälligt upphävande av tullförmåner och antagande av allmänna skyddsåtgärder med anknytning till GSP-förordningen. Förordningen trädde i kraft den 6 november 2013.

På kommissionens webbplats finns en tydlig framställning om den nya GSP-förordningen ”2014 – New GSP preferences apply”:

http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-and-regions/development/generalised-scheme-of-preferences/index_en.htm

Under punkten ”MEMO” (länk) beskrivs bland annat hur GSP-länderna delas in i de olika ordningarna. Under punkten ”Practical guide” (länk) finns riktgivande information om GSP-förmånsländerna.

Produkter med förmånsberättigande ursprung i Sydafrika

Kommissionen har upprättat en riktgivande anvisning för situationer där produkter med GSP-ursprung i Sydafrika beviljats GSP-förmåner i EU fram till den 31 december 2013 (Form A-ursprungsintyg) men där produkterna inte omfattats av handelsavtalet mellan EU och Sydafrika.   GSP-förmånerna slopades för produkter med ursprung i Sydafrika i slutet av 2013. I anvisningen beskrivs under vilka förutsättningar sådana produkter kan beviljas tullförmåner enligt avtalet med Sydafrika fr.o.m. den 1 januari 2014 (EUR.1 eller fakturadeklaration som ursprungsintyg). Förfarandet grundar sig på att nivån på de tullar som tillämpas enligt artikel 19.3 i avtalet med Sydafrika inte får höjas (EUT L 311, 4.12.1999):

”Från och med avtalets ikraftträdande får inga nya import- eller exporttullar eller avgifter med motsvarande verkan införas i handelsutbytet mellan Sydafrika och gemenskapen, och befintliga import- och exporttullar och avgifter med motsvarande verkan får inte höjas.”

Vid tillämpning av tullförmåner enligt avtalet med Sydafrika ska produkten ha ursprung i Sydafrika enligt kraven i avtalets protokoll om ursprungsregler. Ursprungsreglerna enligt GSP-systemet kan skilja sig från ursprungsreglerna i avtalet med Sydafrika.

Länken till kommissionens anvisning:

http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2013/december/tradoc_151963.pdf

Mera information ges av Leena Lehtinen, e-post:leena.lehtinen(at)tulli.fi. samt av Tullens sakkunniga i ursprungsfrågor.

TMD