Hoppa till innehåll

Ändringar i punktskattelagstiftningen till följd av granskning av bestämmelserna om sökande av ändring i vissa förvaltningsärenden

Utgivningsdatum 17.12.2015 12.00 | Publicerad på svenska 4.1.2017 kl. 15.54
Pressmeddelande

105/2015, K. Lietkari/S. Taipale

De ändringar gällande punktbeskattning som ingår i regeringens proposition (230/2014) till riksdagen med förslag till granskning av bestämmelserna om sökande av ändring i vissa förvaltningsärenden stadfästes den 7 augusti 2015. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. 

Lag om ändring av punktskattelagen (939/2015)

Tillämpning av tullagstiftningen

I 3 § 1 mom. i punktskattelagen läggs en bestämmelse till om att det också i fråga om ändringssökande i tillämpliga delar ska iakttas vad som bestäms eller föreskrivs om tull.

Sökande av ändring i förhandsavgörande

Lagens 104 § 4 mom. ändras så att omprövning (rättelse) inte får begäras i ett förhandsavgörande, utan avgörandet kan överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Den som enligt 107 § bevakar statens intresse har på nuvarande sätt rätt att söka ändring på statens vägnar. Omprövning av ett beslut av Tullen om att inte meddela förhandsavgörande får inte begäras och beslutet får inte heller överklagas genom besvär. I samband med ändringen ändras också ordningen på flera moment i paragrafen.

Besvärsförbud gällande skattelättnad och uppskov med betalning

Lagens 105 § om lättnader och uppskov med betalning ändras så att bestämmelsen om besvärsförbud i 5 momentet i den gällande paragrafen flyttas till lagens 107 a § 1 moment.

Rättelse till den skattskyldiges fördel

Lagens 106 § 1 mom. gällande rättelse till den skattskyldiges fördel ändras genom att hänvisningarna till begäran om omprövning och överklagande stryks. Efter lagändringen gäller bestämmelsen bara rättelser som Tullen gör på eget initiativ. Bestämmelsen kompletteras så att det belopp av skatt eller felavgift som den skattskyldige betalat för mycket eller som inte återbetalats ska betalas av Tullen till den skattskyldige.

Omprövningsförfarande (tidigare rättelseyrkandeförfarande)

I samband med lagändringen ersätts det nuvarande till besvär bundna rättelseförfarandet med omprövningsförfarande. I det ändrade 107 a § 1 momentet får omprövning av ett beslut som gäller punktbeskattning begäras hos Tullen. Omprövning får inte begäras efter det att ärendet avgjorts genom ett beslut som har meddelats med anledning av besvär. Ingen omprövning får heller begäras om ärendet först ska avgöras med stöd av bestämmelserna om återbetalning av skatt. Den som bevakar statens intressen har rätt att på statens vägnar begära omprövning.

Med beslut om punktbeskattning avses alla de beslut som föreskrivs i 107 a i punktskattelagen, som beslut om förstagångsbeskattning och beslut om efterbeskattning samt beslut som gäller påföljder av fördröjd skatt, skattehöjningar eller felavgifter. Dessutom avses med beslut om punktbeskattning även andra beslut, t.ex. beslut om återbetalning av skatt, beslut om skattestöd eller beslut om tillstånd. 

Bestämmelserna om tidsfristen vid begäran om omprövning finns i paragrafens 2 moment. Tidsfristen för begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbetalades, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I andra ärenden är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av beslutet. För den statliga intressebevakaren är tidsfristen för begäran om omprövning 30 dagar från det att beslutet fattades.

Enligt 3 momentet i paragrafen ska en begäran om omprövning behandlas utan ogrundat dröjsmål. Om inte något annat föreskrivs i punktskattelagen tillämpas förvaltningslagen på begäran om omprövning i övrigt.

Besvär hos förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen

Enligt en ny 107 b § i punktskattelagen kan ändring i ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Den som bevakar statens intresse har besvärsrätt på statens vägnar.

Innehållet i den nya paragrafens 2 moment motsvarar den gällande lagens 107 a § 2 moment. Besvärstiden för ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning är tre år från ingången av kalenderåret efter det år då skatten fastställdes eller återbetalades, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. I fråga om andra ärenden än fastställande eller återbetalning av skatt är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. För den statliga intressebevakaren förblir besvärstiden oförändrad. Den är 30 dagar från det att omprövningsbeslutet fattades.

Paragrafens 3 mom. motsvarar 107 a § 4 mom. i den gällande lagen. Enligt momentet tillämpas det som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) föreskrivs om grundbesvär inte på ärenden som avses i punktskattelagen. Också paragrafens 4 mom. motsvarar till innehållet den gällande punktskattelagen, 107 a § i 7 mom., men dess ordalydelse ändras. Enligt det nya 4 momentet ska punktskatt och felavgift betalas inom föreskriven tid trots att besvär anförts.

I samband med ändringen ändras också lagens 108 § som gäller besvär till högsta förvaltningsdomstolen. I paragrafens 2 moment föreskrivs det inte längre vart besvärsskriften ska lämnas in. Ändringen innebär att besvärsskriften ska lämnas in till högsta förvaltningsdomstolen.

Lag om ändring av 21 och 22 § i lagen om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar (944/2015)

I lagens 21 § 4 mom. om besvär till förvaltningsdomstolen stryks bestämmelsen om att besvärsskriften gällande bränsleavgift ska lämnas till Tullen. Till följd av ändringen ska besvärsskriften lämnas till förvaltningsdomstolen, som hör parterna enligt förvaltningsprocesslagen. I samband med ändringen stryks också paragrafens 5 moment som onödigt.

Också lagens 22 § om besvär till högsta förvaltningsdomstolen ändras. I paragrafens 2 moment föreskrivs det inte längre vart besvärsskriften ska lämnas in. Till följd av ändringen ska besvärsskriften lämnas till högsta förvaltningsdomstolen. I samband med ändringen stryks vissa bestämmelser i paragrafen som onödiga.

TMD