Leverantörsdeklaration

Leverantörsdeklarationer (Supplier's declaration) används i handeln EU-länderna emellan och i handeln inom medlemsländerna när köparen eller mottagaren av varorna måste underrättas om varornas ursprungsstatus.

Ursprungsstatusen ska uppges om varorna exporteras med förmånsbehandling vidare till avtalsländer som sådana eller efter vidarebearbetning. På basis av leverantörsdeklarationen kan ett förmånsberättigande ursprungsintyg utfärdas för produkten vid export.

Beviskedjan för ursprung ska vara oavbruten så att den täcker allt som skett med produkten, dvs. alla händelser från tillverkaren genom en eller flera handelstransaktioner till exportören och vidare till mottagaren i avtalslandet.

I handeln enligt tullunionsavtalet med Turkiet kan man utöver varucertifikat A.TR. också behöva leverantörsdeklarationer som bevis på varors ursprung (Europa-Medelhavstäckande kumulation, EUR-MED). Med varucertifikat A.TR. bevisas endast varors tullstatus, dvs. att varorna är i fri omsättning, och inte deras förmånsberättigande ursprung.

Leverantörsdeklarationen används också (visserligen ganska sällan) enligt vissa frihandelsavtal och frihandelsarrangemang där det är möjligt att tillämpa full kumulation: CETA (Kanada), EES, AVS/EPA, ULT, Algeriet, Marocko och Tunisien. Leverantörsdeklarationerna som hänför sig till dessa avtal skiljer sig något från varandra och från de deklarationer som används i EU-intern handel.

Tullen kan kontrollera leverantörsdeklarationer i efterhand

Tullen kan i efterhand kontrollera de uppgifter som angetts i en leverantörsdeklaration. Kontrollresultaten meddelas med ett INF 4-informationscertifikat. Om det visar sig att leverantörsdeklarationen utfärdats på felaktiga grunder, är också det ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats för exportvarorna på basis av leverantörsdeklarationen grundlös. Då anmäler exportlandets tullmyndighet till bestämmelselandets tullmyndighet att det ursprungsintyg som uppvisats i bestämmelselandet är ogiltigt.

Beakta följande

Leverantörsdeklaration (supplier´s declaration) är ett dokument som styrker ursprunget på varor och som i huvudsak används i handeln inom EU.

En köpare av varor kan behöva få en leverantörsdeklaration från säljaren för att kunna upprätta en förmånsberättigande ursprungsdeklaration för varorna, när hen säljer varorna vidare till ett land som slutit avtal med EU. En leverantörsdeklaration kan också upprättas för att underrätta köparen i en handelstransaktion inom EU om hur mycket EU-material som ingår i varan. Köparen kan då vid bearbetning av varan utnyttja den EU-andel som redan ingår i varan när hen utökar EU-andelen i varan så att varan blir en EU-ursprungsprodukt.

Här är det fråga om en leverantörsdeklaration per sändning för produkter med förmånsursprungsstatus enligt bilaga 22-15 till förordning 2015/2447.

”Undertecknad deklarerar härmed att de varor som tas upp i detta dokument _ _ _ _ _ (1) har ursprung i (2) EU och uppfyller ursprungsreglerna för förmånshandel med Schweiz, Tunisien och Marocko (3).

Följande gäller (4):

 (X ) Kumulation har tillämpats med Norge
 ( ) Ingen kumulation har tillämpats.

I punkt 3 anges det avtalsland (t.ex. Schweiz) dit den EU-etablerade köparen tänker exportera varan. Förutsättningen är att varan uppfyller villkoren i ursprungsreglerna i frihandelsavtalet mellan EU och Schweiz.

Köparen kan ha bett säljaren att i punkt 3 ange alla länder som EU slutit ett frihandelsavtal med för den händelsen att köparen exporterar varor till flera av EU:s avtalsland. Här kan man dock bara ange de avtalsländer i fråga om vilka villkoren enligt ursprungsreglerna i de avtal som slutits med dem uppfylls.

Om man i punkt 4 anger att kumulation tillämpats med t.ex. Norge kan villkoren för ursprungsreglerna i punkt 3 uppfyllas endast enligt avtalen i det Europa-Medelhavstäckande avtalsnätverket.

Leverantörsdeklaration kan utfärdas av varans säljare eller leverantör, som har kännedom om och dokumentbevis på varans ursprungsstatus. Denna bevisning kan antingen basera sig företagets egen bokföring av tillverkning, eller på en leverantörsdeklaration som utfärdats av ett företag i samma eller något annat EU-land.

Vid tillämpning av Europa-Medelhavstäckande kumulation kan deklaranten som bevis på ursprung även använda varucertifikat EUR.1, ursprungsdeklaration eller varucertifikat EUR-MED vilka visats upp vid importförtullningen och med vilka förmånsbehandling beviljats. Detta görs med angivande av förtullningsnumret och/eller ursprungsdokumentets art och nummer.

I praktiken informerar köparen säljaren i samband med t.ex. beställningen om hen behöver få en leverantörsdeklaration av säljaren samt om vilket av EU:s tullpreferensavtalsländer den export för vilken deklarationen behövs riktar sig till. Då skall den som utfärdar leverantörsdeklarationen försäkra sig om att de varor som omfattas av deklarationen uppfyller villkoren enligt ursprungsreglerna i de frihandelsavtal som unionen slutit just med de länder varorna kommer att exporteras till.

Leverantörsdeklarationer kan utfärdas också i efterhand, om man vid tidpunkten för beställningen eller leveransen inte vetat att man kommer att behöva en leverantörsdeklaration.

Leverantörsdeklarationen fungerar som grund för att varucertifikat EUR.1, ursprungsdeklarationer eller varucertifikat EUR-MED ska kunna utfärdas. Med hjälp av deklarationen kan man också bevisa ursprungsstatus för exportvaror som man själv bearbetat.

Tullmyndigheten kan kräva att uppgifterna i leverantörsdeklarationen eller själva deklarationen vid behov visas upp som bevis på varornas ursprungsstatus.

En leverantörsdeklaration kan utfärdas:

  1. per försändelse eller
  2. för en längre tid.

Deklarationen kan utfärdas

  1. för ursprungsprodukter och
  2. för bearbetade produkter som ännu inte fått status som ursprungsprodukt.

Mallar för leverantörsdeklaration på finska och engelska:

När en leverantör regelbundet levererar varuförsändelser till en exportör eller handelsaktör och ursprungsstatusen för varorna i alla dessa sändningar förväntas vara densamma, får leverantören utfärda en enda deklaration som omfattar sändningar av dessa varor under en längre tid (leverantörsdeklaration för längre tid).

En leverantörsdeklaration för längre tid ska upprättas för sändningar som avsänds under en viss tidsperiod och ska ange följande tre datum:

a) det datum då deklarationen upprättas (utfärdandedatum)
b) det datum då perioden börjar (startdatum), vilket inte får infalla mer än 12 månader före eller mer än 6 månader efter utfärdandedatumet
c) det datum då perioden upphör (slutdatum), vilket inte får infalla mer än 24 månader efter startdatumet.

Leverantören ska omedelbart informera exportören eller handelsaktören när leverantörsdeklarationen för längre tid inte är giltig för vissa eller alla varuförsändelser som levererats eller ska levereras.

En deklaration per försändelse kan upprättas på en faktura eller på något annat motsvarande kommersiellt dokument (t.ex. följesedel).

En deklaration för längre tid utfärdas på ett separat dokument, som företaget själv kan sammanställa enligt textmallar. Leverantörsdeklarationen ska upprättas på det språk som används i de andra tillhörande kommersiella dokumenten (t.ex. faktura).

Om exportlandets tullmyndighet vill kontrollera en leverantörsdeklarations riktighet och äkthet ber myndigheten exportören skaffa ett informationscertifikat INF 4 (INF 4 Information certificate). Exportören kan skaffa certifikatet genom att be om det av den som upprättat leverantörsdeklarationen. Varuleverantören ska lämna en ansökan om informationscertifikat INF 4 (tryckt blankett med serienummer) till sin medlemsstats tullmyndighet. Certifikatet utfärdas således i den medlemsstat där leverantörsdeklarationen har upprättats. 

I Finland ska den som upprättat leverantörsdeklarationen ansöka om informationscertifikat INF 4 genom att lämna en formbunden ansökan till Tullens registratorskontor. Certifikatet kan inte utfärdas vid tullkontor. Efter kontrollen av uppgifternas riktighet bekräftar Tullen att leverantörsdeklarationen har upprättats  korrekt (correct) eller inkorrekt (not correct). Därefter skickar upprättaren av leverantörsdeklarationen det av Tullen bekräftade certifikatet till exportören som skickar det vidare till sitt eget lands tullmyndighet.

Om exportören inte får INF4-informationscertifikatet av varuleverantören kan exportlandets myndighet också be att få informationscertifikatet direkt av den medlemsstats tullmyndighet där leverantörsdeklarationen upprättats.

Detaljerade anvisningar om utfärdande av informationscertifikat INF 4 med tidsfrister finns i art. 64–66 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.