Hyppää sisältöön

Tullen: Brexit medför kostnader på tiotals miljoner euro för finska företag

Utgivningsdatum 2.10.2017 9.00
Pressmeddelande

Ur Tullens synvinkel innebär brexit att man vid varuhandeln mellan Storbritannien och EU tar i bruk motsvarande tullklareringsförfaranden som vid övrig varuhandel mellan EU och länder utanför EU. Mellan Storbritannien och EU används för närvarande en statistikdeklaration över handel inom unionen (Intrastat) som är en administrativt lätt deklaration över varuhandeln och som inlämnas månatligen i efterhand. Efter brexit ersätts denna Intrastat-deklaration med tulldeklarationer. Företag vars handelsvolymer varit små har tills vidare inte ens behövt lämna in en Intrastat-deklaration. Efter brexit ska också dessa företags handelsvaror tullklareras.

Tullen bedömer att finska företag efter brexit blir tvungna att upprätta cirka 233 000 nya importdeklarationer och cirka 36 000 nya exportdeklarationer i handeln mellan Storbritannien och Finland. För företagen medför detta årliga tilläggskostnader på uppskattningsvis minst 12–23 miljoner euro och högst 60–115 miljoner euro.

Storbritanniens handel med EU-länderna har varit tullfri. I fortsättningen kan nya tullnivåer komma att fastställas för olika varor vid import, beroende på resultatet av brexitförhandlingarna. EU:s tullnivå är i genomsnitt 1,5 %, men den varierar beroende på produkt och ursprungsland.

EU har med flera länder och områden, såsom Kanada (CETA), Korea och Singapore, ingått frihandelsavtal och arrangemang på basis av vilka man kunnat nedsätta eller helt slopa tullarna för varor. Om Storbritannien eventuellt återansluter sig till Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta), kan detta inverka på tullnivåerna som tillämpas i handeln med Storbritannien. Till Efta hör Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Schweiz omfattas dock inte av EES-avtalet som utgör grunden för det gemensamma frihandelsarrangemanget mellan Efta- och EU-länderna.

Utöver ibruktagandet av import- och exportdeklarationer kommer man i handeln mellan Finland och Storbritannien i fortsättningen också vara tvungen att iaktta andra tullformaliteter, såsom transitering, tullagring, tillfällig lagring och förädlingsförfaranden. Alla tulldeklarationer, med undantag av tulldeklarationer som inges av resande, ska inlämnas elektroniskt från och med ingången av år 2020. Finska tullen handlägger deklarationerna huvudsakligen automatiserat genom meddelandetrafik mellan Tullen och speditionsfirmors samt andra företags datasystem. För att kunna säkra uppgifternas riktighet måste dock en del av de elektroniska deklarationerna kontrolleras manuellt. Då automatiseringen av tullklareringen effektiviseras ytterligare, kommer Tullens tilläggsresursbehov som brexit ger upphov till att vara måttliga.

För Storbritanniens tull kommer brexit att vara betydligt mer krävande. De största utmaningarna är förnyandet av tullagstiftningen och arrangemangen kring tullklareringen av Storbritanniens hela EU-handel. Av Storbritanniens varuhandel går cirka 50 % till EU. Enligt Finska tullens uppfattning har Storbritannien smidiga tullförfaranden och därmed är förutsättningarna för en fungerande logistik goda även efter brexit.

År 2016 var Storbritanniens andel av Finlands export 5 %, av importen 3 % och av den totala utrikeshandeln med varor 4 %. År 2016 idkade sammanlagt 2 455 företag export från Finland till Storbritannien och 14 850 företag importerade varor från Storbritannien till Finland.

Finlands export till Storbritannien har traditionellt varit väldigt skogsindustribetonad. Denna sektors andel av Finlands export till Storbritannien var år 2016 cirka 39 %. Oljeprodukternas andel av den totala exporten var cirka 13 procent.

Importen av maskiner, apparater och transportmedel utgjorde 43 % av den totala importen från Storbritannien. Av detta bestod 11 procentenheter av industrimaskiner, knappa åtta procentenheter av eltekniska apparater och 24 procentenheter av transportmedel.

Mediatiedote