Poster som enligt 91 § i mervärdesskattelagen ska ingå i skattegrunden vid import
10/2012, Mbh/TNu
Tullstyrelsen har gett cirkulär 182/010/04 (TMD nr 211) om poster som enligt 91 § i mervärdesskattelagen skall ingå i skattegrunden vid import. Cirkuläret ersätts i och med detta cirkulär.
1. Inledning
Mervärdesskatten vid import av varor (23 %, 13 % eller 9 %) beräknas på skattegrunden. Enligt 88 § i mervärdesskattelagen (29.12.1994/1486) utgörs skattegrunden för skatten på import av en vara av varans tullvärde, om inte något annat stadgas i mervärdesskattelagen.
Bestämmelserna om tullvärde ingår i artiklarna 28-36 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen samt i artiklarna 141-181 i rådets förordning (EEG) nr 2454/93 om vissa tillämpningsföreskrifter för tullkodexen.
I detta cirkulär behandlas endast bestämmelsen i mervärdesskattelagens 91 § (29.12.1995/1767), enligt vilken de transport- och andra importkostnader som inkluderas i skattegrunden i vissa fall fastställs annorlunda än vid fastställande av tullvärdet.
2. Inkludering av transport- och dylika kostnader i skattegrunden för mervärdesskatt på import
2.1. Allmänt
När tullvärdet bestäms ska transport- och försäkringskostnaderna samt kostnaderna för hantering och lastning i anslutning till transporten fram till den plats där varorna förs in till gemenskapens tullområde (CIF ankomstort) enligt artikel 32 i tullkodexen läggas till det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas för varorna. I artikel 163 i tillämpningskodexen bestäms hur platsen för införseln till gemenskapen fastställs för olika transportsätt.
När man däremot fastställer skattegrunden för mervärdesskatten på import, skall man i skattegrunden inkludera alla de i 91 § i mervärdesskattelagen nämnda kostnaderna för transport, lastning, lossning och försäkring samt andra kostnader i samband med import av varorna fram till den första i transportavtalet nämnda destinationsorten i Finland.
Om det redan vid den tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppstår är känt att varan kommer att transporteras till en annan destinationsort inom gemenskapens område, inkluderas kostnaderna fram till denna destinationsort i skattegrunden (91 § 2 mom. MomsL).
Destinationsorten framgår vanligtvis av de fraktsedlar eller andra transportdokument som hänför sig till importen. Om destinationsorten inte kan redas ut, kan den första platsen där lasten lossas betraktas som destinationsort. Denna regel tillämpas både på transporter som ordnats av säljaren och på transporter som ordnats av köparen.
Beträffande tidpunkten för uppkomsten av skyldigheten att betala skatt gäller vad artiklarna 201–208 och 212–216 i tullkodexen föreskriver om tidpunkten för uppkomsten av tullskuld (87 § MomsL). Skyldigheten att betala tull uppstår bl.a. då tullpliktiga varor överlåts till fri omsättning.
Om värdet av en tjänst enligt 91 § ska inkluderas i skattegrunden för en importerad vara, är försäljning av sådana transport-, lastnings- och lossningstjänster samt av andra sådana tjänster som hänför sig till import av varor skattefri i inhemsk mervärdesbeskattning (71 § 1 mom. 2 punkten MomsL).
2.2. Kostnaderna fram till den första destinationsorten i Finland
I skattegrunden för mervärdesskatten på import inkluderas alltså transport- och andra kostnader enligt 91 § i mervärdesskattelagen fram till den första destinationsorten i Finland.
När man tillägger kostnader till skattegrunden ska man emellertid kontrollera om dessa redan ingår i varans tullvärde eller inte. När tullvärdet inkluderar transportkostnaderna endast fram till ankomstorten i gemenskapen, tilläggs de transport- och övriga kostnader till skattegrunden för mervärdesskatten på import som åsamkas av transporten från ankomstorten till den i transportavtalet nämnda första destinationsorten i Finland.
Om transportkostnaderna fram till den första destinationsorten i Finland däremot redan ingår i tullvärdet, tilläggs de inte till skattegrunden.
2.3. Kostnaderna fram till en annan destinationsort i Finland eller någon annanstans inom EU
När det vid den tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppstår är känt att varan kommer att transporteras till en annan destinationsort inom gemenskapen, inkluderas kostnaderna fram till denna ort i skattegrunden. Bestämmelsen om detta i mervärdesskattelagens 91 § 2 mom. (29.12.1995/1767) trädde i kraft den 1 januari 1996. I den regeringsproposition (168/1995) som gäller lagen konstateras att syftet med ändringen är att förenkla skattebehandlingen av tjänsterna i samband med import.
Inkluderandet av kostnader i skattegrunden enligt 91 § 2 mom. i mervärdesskattelagen har emellertid vållat problem i praktiken, eftersom kostnaderna för de tjänster som utförts eller kommer att utföras inte alltid är exakt kända vid den tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppstår, fastän den andra destinationsorten i Finland eller någon annanstans inom EU är känd. Detta har för sin del lett till en oenhetlig praxis i och med att man varit osäker på huruvida kostnaderna ska debiteras som skattebelagda tjänster eller om de skall inkluderas i skattegrunden.
För att dessa kostnader fram till den andra destinationsorten i Finland eller någon annanstans inom EU ska kunna inkluderas i skattegrunden när varan förtullas, måste deklaranten veta både vad som är den andra destinationsorten och vilka tjänster som utförs och vilka kostnader som åsamkas av dem. Om deklaranten har ett beställnings-, köpe- eller annat leveransavtal med uppgift om leveransvillkoret (dvs. om den andra destinationsorten) samt en faktura eller t.ex. en prislista på basis av vilken kostnaderna kan räknas ut, anses deklaranten ha tillgång till uppgifterna om den andra destinationsorten och de transportkostnader och andra kostnader i samband med import som ska inkluderas i skattegrunden.
Om deklaranten inkluderar dessa kostnader i skattegrunden, borde deklaranten skriftligen underrätta den som utför tjänsten om att kostnaderna för tjänsten har inkluderats i skattegrunden.
3. Inkludering av speditionskostnader i skattegrunden för skatten på import
Speditionsfakturorna innehåller ofta många olika kostnadsposter. Utöver de poster som med stöd av bestämmelserna om tullvärde skall ingå i tullvärdet innehåller speditionsfakturorna också kostnader som nämns i 91 § i mervärdesskattelagen och kostnader som kan anses vara i lagrummet avsedda andra kostnader i samband med import.
De andra kostnader i samband med import som avses i 91 § i mervärdesskattelagen är bl. speditionsarvode, hanterings- och terminalavgifter för containrar i hamnen samt godsavgifter som tas ut i hamnen.
De kostnader fram till den första destinationsorten i Finland som avses i 91 § i mervärdesskattelagen ska anges i punkten för mervärdesskattegrund i tulldeklarationen.
De kostnader fram till den andra destinationsorten i Finland eller någon annanstans inom EU som avses i 91 § i mervärdesskattelagen ska inkluderas i skattegrunden enligt punkt 2.3 ovan.
Kostnader som ingår i speditionsfakturorna inkluderas i regel i skattegrunden för mervärdesskatten på import. Speditionsfakturorna kan emellertid innehålla också sådana kostnadsposter som inte har ett nära samband med import, t.ex. kostnader för datakommunikation. Dessa kostnader ska inte inkluderas i skattegrunden för mervärdesskatt.
4. Rättelse av skattegrunden för mervärdesskatt på import
Om skattegrunden för mervärdesskatten angetts fel i tulldeklarationen, kan den skattskyldige ansöka om rättelse. Mera information om ändringssökande och ansökningsblanketterna finns på Tullens webbplats www.tulli.fi/se > Ändringssökande.
Om det i efterhand konstateras att någon av posterna enligt mervärdesskattelagen inte har inkluderats i skattegrunden fattas ett beslut om efteruppbörd för den uteblivna skattens del. Om en för stor skattegrund angetts i förtullningsbeslutet som ännu inte betalats, kan skattegrunden rättas genom en s.k. snabbrättelse. Då betalar kunden rätt mervärdesskattebelopp.
Mervärdesskatten återbärs inte genom ett beslut som gäller återbäring eller eftergift av tull enligt tullkodexen eller genom ett beslut med anledning av besvär, om den skatt som har betalts på en importerad vara har kunnat dras av enligt 10 kap. i mervärdesskattelagen eller fås som återbäring enligt lagens 122, 130 eller 131 §.
Mera information: Tuula Nummela, tfn 040 33 22449.
