Lag om biodrivmedel och flytande biobränslen samt därtill hörande ändringar i lagen om distributionsskyldighet för biodrivmedel och lagen om punktskatt på flytande bränslen
73/2013, ST/KL
En ny lag om biodrivmedel och flytande biobränslen med bestämmelser om de krav som ska ställas på biodrivmedel och flytande biobränslen och om hur överensstämmelsen med kraven ska visas träder i kraft den 1 juli 2013. Samtidigt ändras lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (446/2007) och lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994). Lagarna ändras så att regleringen i dem samordnas med bestämmelserna i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen.
Lag om biodrivmedel och flytande biobränslen
De krav och hållbarhetskriterier som avses i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen gäller enligt lagens 2:a kapitel minskningen av växthusgasutsläppen under biodrivmedlets och det flytande biobränslets livscykel samt biodrivmedlets och det flytande biobränslets ursprung.
Enligt 12 § i lagen on biodrivmedel och flytande biobränslen grundar sig visandet av att hållbarhetskriterierna är uppfyllda på verksamhetsutövarens hållbarhetssystem som berättigar verksamhetsutövaren att utfärda hållbarhetsintyg (23 §) som bevis på att ett parti biodrivmedel, flytande biobränsle eller råvara uppfyller hållbarhetskriterierna. Alternativt kan verksamhetsutövare visa att hållbarhetskriteriernas uppfylls med sådana intyg eller uppgifter som utfärdats eller lämnats enligt ett av EU-kommissionen godkänt frivilligt system som avses i lagens 24 §.
Enligt lagens 3 § utövar Energimarknadsverket tillsyn över efterlevnaden av lagen, vilket gör att uppgifterna med anknytning till övervakningen av hållbarhetskriterierna överförs från Tullen till Energimarknadsverket.
I lagens 4 § definieras de centrala termer som används i lagen. Med avfall avses avfall enligt 5 § i avfallslagen (646/2011), med undantag av ämnen som avsiktligt har ändrats för att räknas som avfall. Med restprodukt från bearbetning avses ett ämne som uppstår i eller är slutprodukten i en sådan produktionsprocess vars huvudsyfte inte är att producera ämnet och som inte avsiktligt har ändrats för att producera det. Med restprodukt avses restprodukter från bearbetning samt restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk. Med biomassa avses den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk, skogsbruk och därmed förknippad industri samt från fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Därtill definieras i paragrafen bl.a. termen biodrivmedel (punkt 5) med vilket avses vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställts av biomassa och som används för transportändamål.
Enligt lagens 32 § har Energimarknadsverket rätt att trots sekretessbestämmelserna av övriga myndigheter för tillsynen över efterlevnaden av lagen få nödvändiga uppgifter om sådana omständigheter som gäller en verksamhetsutövare och godkännande av dennes hållbarhetssystem samt rapporten om uppfyllande av hållbarhetskriterierna. Energimarknadsverket kan trots sekretessbestämmelserna till andra myndigheter lämna ut uppgifter som verket har fått vid utförande av uppdrag enligt lagen. Verket kan lämna ut uppgifter till Tullen för verkställande av och tillsyn över beskattningen och för utförande av uppdrag enligt lagen om distributionsskyldighet.
Energimarknadsverket har inspektionsrätt i lokaler och områden som det med tanke på tillsynen enligt lagen är nödvändigt att ha tillträde till. Även företrädare för andra myndigheter (t.ex. Tullen) får närvara vid inspektionen.
Tullen är vid behov skyldig att ge Energimarknadsverket handräckning för tillsynen över efterlevnaden av lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen och av de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats eller meddelats med stöd av den.
Energimarknadsverket kan på ansökan ge förhandsbesked om huruvida en råvara vid tillämpningen av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport och lagen om punktskatt på flytande bränslen ska betraktas som avfall, restprodukt, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin.
Ändringar i lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport (lagen om distributionsskyldighet)
Definitionen av biodrivmedel i lagen om distributionsskyldighet ändras så att den hänvisar till ovannämnda definition av biodrivmedel i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen. Också definitionen av leverans till konsumtion ändras i samband med ändringen av lagen om distributionsskyldighet. Med leverans till konsumtion avses frisläppande för konsumtion enligt 8 § 1 punkten i punktskattelagen.
I lagen om distributionsskyldighet tilläggs begreppen avfall och restprodukter genom en hänvisning till definitionerna av avfall och restprodukter i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen. Biodrivmedlen omfattas av distributionsskyldigheten enligt lagen om distributionsskyldighet endast om distributören enligt lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen visat att de uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen.
Till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken anmälan om distributionsskyldighet ska innehålla information om hur det har visats att biodrivmedelspartierna uppfyller hållbarhetskriterierna och om andelen biodrivmedel.
Med stöd av en övergångsbestämmelse i lagen kan distributörerna visa att biodrivmedel som levereras till konsumtion före år 2014 uppfyller hållbarhetskriterierna genom att iaktta de bestämmelser i 5 a § 2 mom. som gällde vid ikraftträdandet av ändringarna i lagen om distributionsskyldighet. Med stöd av övergångsbestämmelsen ska distributörerna första gången lämna information om hur det har visats att biodrivmedelspartierna uppfyller hållbarhetskriterierna för de biodrivmedel som levererats till konsumtion år 2013.
Ändringar i lagen om punktskatt på flytande bränslen
I samband med lagändringen samordnas definitionerna av förkortningarna R och T i lagen om skatt på flytande bränslen med bestämmelserna i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen. Med förkortningen R avses produkt som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen och i fråga om vilken den lagen följs vid visande av att hållbarhetskriterierna är uppfyllda. Med förkortningen T avses produkt som dessutom har framställts av avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin. Vad som i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen eller med stöd av den föreskrivs eller bestäms om avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin ska iakttas när punktskattetabellen tillämpas på produktgrupper som markeras med förkortningen T. På motsvarande sätt samordnas definitionen av biomassa med bestämmelserna i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen.
Med stöd av en övergångsbestämmelse i lagen ska tidigare gällande bestämmelser emellertid tillämpas vid beskattningen av biodrivmedel och flytande bränslen som frisläppts för konsumtion före år 2014.