Kvalitetsdeklaration: Enhetsvärde- och volymindex för utrikeshandel med varor (2013-)

1. Statistiska uppgifternas relevans

1.1 Datainnehåll och ändamål

Statistiken innehåller både månatliga uppgifter och tolv månaders glidande medelvärden som visar hur export- och importpriserna, bytesförhållandet och export- och importvolymerna utvecklats. Indexen offentliggörs separat för handeln med EU-länder och för handeln med tredjeländer. Indexen beräknas och publiceras enligt CPA2008-klassificeringen (Classification of Products by Activities).

Indexen som beskriver pris- och mängdutvecklingen är ett viktigt redskap för beslutsfattare, planerare och forskare både inom den offentliga och den privata sektorn i deras arbete såväl på nationellt plan som i EU och i flera internationella organisationer.

1.2 Centrala begrepp och klassificeringar

Enhetsvärdeindexen för utrikeshandel produceras från ett material som innehåller företagsspecifika uppgifter om utrikeshandeln med varor klassificerade enligt EU:s kombinerade nomenklatur KN8 (Combined nomenclature). Vid beräkning av månatliga enhetsvärdeindex används varukodernas (varornas) statistikvärde per mängdenhet enligt KN-nomenklaturen som prisuppgift. Varukoderna på CPA4-nivå (CPA2008) har indelats så att de varor som är problematiska för indexberäkningen (förekommer oregelbundet, t.ex. stridsfordon, fartyg, luftfartyg, vapen, ammunition samt vissa koder avseende tjänster) har placerats under ”Andra”. Denna kategori skiljer sig från kategorin ”ospecificerade” som används i annan utrikeshandelstatistik. Indelningen av varorna i varukoder i fråga om volymindex är liknande.

1.3 Lagar och förordningar

Utrikeshandelsstatistiken grundar sig på Europeiska gemenskapens lagstiftning samt på Finlands nationella statistiklag (280/04) och tullag (304/2016). I EU-lagstiftningen regleras statistikföringen av grundförordningen om statistiken över internhandeln (EG, 638/2004), grundförordningen om statistiken över externhandeln (EG, 1172/95) samt av tillämpningsbestämmelserna för verkställandet av dessa.

Landsklassificeringen baseras på kommissionens förordning (EG, 1106/2012) om landsklassificering för statistik över gemenskapens externhandeln och handeln mellan medlemsstaterna. Landskoderna följer Internationella standardiseringsorganisationens standard ISO/DIS 3166.

2. Metodbeskrivning

Beräkningen av enhetsvärdeindex grundar sig på Laspeyres teori och beräkningen av volymindex på Paasches teori. Indexen beräknas som kedjeindex från basåret 2010, varvid jämförelseåret alltid utgörs av året före beräkningsåret.

Som vikter för enhetsvärdeindex på mikronivå (CPA4) används beräkningsmånadens värdevikter.

I formeln står pit för företagets pris per varukod under beräkningsmånaden, qit för motsvarande kvantitet under beräkningsmånaden och pi0 för medelvärdet av de månatliga genomsnittspriserna (företag*cn) under jämförelseåret (föregående år).

Enhetsvärdeindexen på makronivå (CPA3-CPA1) beräknas som viktat medelvärde utgående från den lägre nivåns mikroindex. Som vikter används föregående års värdevikter:

För volymindex beräknas först värdeindexen:

Från värdeindex fås volymindexen genom division med enhetsvärdeindex:

Kedjning. Utgående från månatliga enhetsvärde- och värdeindex beräknas månatliga förändringar, som kedjas genom att multiplicera förändringen av beräkningsmånadens index med föregående månads motsvarande förändringar. Vid kedjning kring årsskiftet beräknas decembermånaden på nytt med det nya beräkningsårets vikter och ändringen i januari fås genom att jämföra januari månads index med den på nytt räknade decembermånaden. Den erhållna förändringen multipliceras med den ursprungliga decembermånadens kedjade förändring.

Poängtalet för bytesförhållandet beräknas enligt formeln: (enhetsvärdeindex vid export / enhetsvärdeindex vid import) x 100.

Det glidande medelvärdet beräknas bakåt från beräkningsmånaden som tolv månaders aritmetiska medelvärde utgående från kedjade enhetsvärdeindex I(Li ). Det glidande medelvärdet av volymindexen beräknas på motsvarande sätt från volymindexen I(Pi).

Nya företag tas med i beräkningen på CPA4-nivå. Om företag*KN-nummer är med i utrikeshandelsstatistiken två månader i rad, beräknas för det ett artificiellt pris för basåret: den första månadens nuvarande pris divideras med motsvarande index på CPA4-nivå: 

  

När indexet på CPA4-nivå fattas ersätts det med motsvarande index på CPA3-nivå.

Vid beräkning av enhetsvärdeindex görs imputeringen på CPA3-nivå. Index som fattas ersätts med föregående månads motsvarande index med tillägg av förändringen i generalindexet mellan innevarande och föregående månad. Vid beräkning av värdeindex ersätts värdet 0 med 0,1 för att varukoden ska hållas med i kedjningen.

Effekt. För enhetsvärde- och volymindex beräknas och offentliggörs också effekten av en lägre varukods förändring på förändringen av generalindexet. I effektsberäkningen gällande kedjeindex, då värdevikterna förändras årligen, har man som vikt använt medelvärdevikter som viktats med antalet månader. Effekten räknas ut med formeln:

I formeln står Wim för ett med månader viktat medelvärde av vikterna för beräkningsårets och föregående års basår. I(Lit) är beräkningsmånadens index på CPA-nivå, I(Lit-1) står för indexet på CPA-nivå för motsvarande månad föregående år och I(Lt-1) är föregående års generalindex.

3. Uppgifternas riktighet och exakthet

Uppgifterna om handeln mellan Finland och de andra EU-länderna insamlas med ett Intrastat-system från statistikdeklarationer som de uppgiftsskyldiga företagen lämnar in. Uppgifterna om varuhandeln mellan Finland och tredje land fås från tulldeklarationerna, som ska inlämnas för varje import- och exportförsändelse. Vid upprättande av Finlands utrikeshandelsstatistik sammanförs uppgifterna om intern- resp. externhandeln.

Det månatliga indexmaterialet granskas efter att månadens utrikeshandelsmaterialet blivit färdigt. Därtill lämnar man vid beräkningen av enhetsvärdeindex eventuella felaktiga prisuppgifter utanför beräkningen med avgränsningen [0,5;2]. För olja och läkemedel tillåts en större variation i prisförhållanden [0,25;4]. Indexberäkningen sker en gång i månaden och siffrorna uppdateras inte senare. Värdet på det slutliga material som beräkningen av enhetsvärdeindexen grundar sig på täcker 80–94 % av det månatliga värdet i utrikeshandelsstatistiken. Vid beräkningen av volymindex används hela det månatliga materialet för utrikeshandelstatistiken.

4. De publicerade uppgifternas aktualitet och punktlighet

Enhetsvärde- och volymindexen inom utrikeshandel publiceras inom nio veckor efter utgången av statistikmånaden. En exakt publiceringstidtabell fastställs för cirka ett år framåt. Publiceringstidtabellen finns på Tullens webbplats.

5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Centrala uppgifter om enhetsvärde- och volymindexen för utrikeshandel publiceras på Tullens webbplats vid tidpunkter som meddelas på förhand. Samtidigt publiceras indexen på CPA1-CPA3-nivåerna i Uljas-databasen.

Ytterligare uppgifter om utrikeshandelsstatistiken finns på Tullens webbplats under Utrikeshandelsstatistik. Där återfinns bl.a. principerna för upprättande av utrikeshandelsstatistik samt alla Tullens översikter gällande Finlands utrikeshandelsstatistik.

Mera information fås även från Statistikservicen:
- telefon: växel 0295 5200 eller statistikservicen direkt 0295 52335
- e-post: statistik[at]tulli.fi
- Webbplats: www.tulli.fi
- Statistikdatabasen Uljas: uljas.tulli.fi

6. Statistikens jämförbarhet

Enhetsvärde- och volymindex för utrikeshandel har producerats med gamla klassificeringar efter näringsgren och användning sedan år 1997. Vid förening av de tidigare indexvarukoderna (CPA2002) med de nya (CPA2008, nivå 2) har man varit tvungen att göra vissa val för att hitta de bästa möjliga tidsserierna. Varukoder som motsvarar varandra har kedjats bakåt till år 2002 då man börjat använda CPA2002-indelningen vid beräkningen.

Det fanns 27 varukoder som motsvarade varandra vid import. Av dessa motsvarar tre (21, 23 och 31) varandra delvis. Vid export fanns det 24 varukoder som motsvarade varandra. Av dessa motsvarar fyra (02, 07, 21 och 23) varandra delvis. Följande översättningsnycklar har använts mellan de nya och gamla varukoderna vid import och export:

Import                                                      
CPA2008 01 02 05 06 07 10 13 14 15 16 17 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 31 32 35 38 58
 
CPA2002 1 201 10 11101 CB DA 17 18 193 20 DE DF 241 244 DH DI 27 28 32 31 DK 34 DN 33 E DJ DE
Export                                                
CPA2008 01 02 08 10 13 14 15 16 17 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 31 32 38 58
 
CPA2002 1253 201 CB DA 17 18 DC DD DE DF 241 244 DH DI 27 28 32 31 29 34 361 33 2744 22

Enhetsvärde- och volymindexen för utrikeshandel finns tillgängliga med nuvarande klassificeringar från år 2010. I statistiken över utrikeshandel med varor används också CPA2008-indelningen som nu använts vid indexberäkningen.

7. Tydlighet och integritet/enhetlighet

Uppgifter om utrikeshandeln fås utöver från utrikeshandelsstatistiken också från Statistikcentralens bokföring över nationalekonomin och från betalningsbalansstatistik.

Statistiska uppgifter om EU-medlemsländernas utrikeshandel fås från Eurostats publikationer, webbplats och databas Easy Comext. Databasen kan användas gratis via Internet. Förenta nationernas utrikeshandelsstatistik (Comtrade-databasen) kan användas gratis på FN:s webbplats.

De begrepp och definitioner som EU-länderna och deras viktigaste handelspartner använder avviker från varandra, vilket påverkar jämförbarheten mellan deras statistik.