Hoppa till innehåll

Poster som enligt 91 § i mervärdesskattelagen ska ingå i mervärdesskattegrunden vid import

Utgivningsdatum 4.7.2016 15.25 | Publicerad på svenska 29.12.2016 kl. 9.42
Pressmeddelande

50/2016, JR/TNu

Denna anvisning ersätter cirkulär (TMD) nr 10/010/12 från år 2012 ”Poster som enligt 91 § i mervärdesskattelagen ska ingå i skattegrunden vid import”.

1. Inledning

Enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) är skattegrunden för den skatt som ska betalas för import av varor tullvärdet*), om inte något annat föreskrivs i mervärdesskattelagen.

Mervärdesskattebeloppet räknas ut så att posterna enligt 91–93 a § i mervärdesskattelagen läggs till tullvärdet och summan multipliceras med den tillämpliga skattesatsen (24, 14 eller 10 procent).

I detta cirkulär behandlas endast bestämmelsen i mervärdesskattelagens 91 § (29.12.1995/1767), enligt vilken de transport- och andra importkostnader som inkluderas i skattegrunden i vissa fall fastställs annorlunda än vid fastställande av tullvärdet.

*) Detta tullvärde som utgör skattegrunden fastställs i följande EU-bestämmelser: Artiklarna 69–76 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (tullkodex), artikel 71 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 och artiklarna 127–146 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.

2. Inkludering av transport- och dylika kostnader i skattegrunden för mervärdesskatt på import
2.1. Allmänt

När tullvärdet bestäms ska transport- och försäkringskostnaderna samt kostnaderna för hantering och lastning i anslutning till transporten fram till den plats där varorna förs in i unionen tullområde (CIF ankomstort) enligt artikel 71 i tullkodexen läggas till det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas för varorna. I artikel 137 i genomförandeförordningen bestäms hur platsen för införseln till unionen fastställs för olika transportsätt.

När man däremot fastställer skattegrunden för mervärdesskatten vid import, skall man i skattegrunden inkludera alla de i 91 § i mervärdesskattelagen nämnda kostnaderna för transport, lastning, lossning och försäkring samt andra kostnader i samband med import av varorna fram till den första destinationsort i Finland som finns angiven i transportavtalet.

Om det vid den tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppstår är känt att varan transporteras till en annan destinationsort i Finland eller i ett annat EU-medlemsland, inkluderas de nämnda kostnaderna fram till denna destinationsort i skattegrunden.

Destinationsorten framgår vanligtvis av de fraktsedlar eller andra transportdokument som hänför sig till importen. Om destinationsorten inte kan redas ut, kan den första platsen där lasten lossas betraktas som destinationsort. Denna regel tillämpas både på transporter som ordnats av säljaren och på transporter som ordnats av köparen.

Beträffande tidpunkten för uppkomsten av skyldigheten att betala skatt tillämpas det som i artiklarna 77–80 och 83–88 i tullkodexen föreskrivs om tidpunkten för uppkomsten av tullskuld (87 § i mervärdesskattelagen). Skyldigheten att betala tull uppstår bl.a. då tullpliktiga varor överlåts till fri omsättning.

Om värdet av en tjänst enligt 91 § ska inkluderas i skattegrunden för en importerad vara, är försäljning av sådana transport-, lastnings- och lossningstjänster samt av andra sådana tjänster som hänför sig till import av varor skattefri vid inhemsk mervärdesbeskattning. Bestämmelsen om detta ingår i 71 § 1 mom. 2 punkten i mervärdesskattelagen.

2.2. Kostnaderna fram till den första destinationsorten i Finland

I skattegrunden för mervärdesskatten vid import inkluderas transport- och andra kostnader enligt 91 § i mervärdesskattelagen fram till den första destinationsort i Finland som finns angiven i transportavtalet.

När man tillägger kostnader till skattegrunden ska man emellertid kontrollera om dessa redan ingår i varans tullvärde eller inte. När tullvärdet endast inkluderar transportkostnaderna fram till ankomstorten i gemenskapen, ska de transport- och övriga kostnader som åsamkas av transporten från ankomstorten till den i transportavtalet angivna första destinationsorten i Finland läggas till skattegrunden för mervärdesskatten.

Om transportkostnaderna fram till den första destinationsorten i Finland däremot redan ingår i tullvärdet, läggs de inte till skattegrunden.

2.3. Kostnaderna fram till en annan destinationsort i Finland eller någon annanstans inom EU

När det vid den tidpunkt då skyldigheten att betala mervärdesskatt uppstår är känt att varan kommer att transporteras till en annan destinationsort inom gemenskapen, inkluderas kostnaderna fram till denna ort i skattegrunden. Bestämmelsen om detta i mervärdesskattelagens 91 § 2 mom. (29.12.1995/1767) trädde i kraft den 1 januari 1996. I den regeringsproposition (168/1995) som gäller lagen konstateras att syftet med ändringen är att förenkla skattebehandlingen av tjänster i samband med import.

Inkluderandet av kostnader i skattegrunden enligt 91 § 2 mom. i mervärdesskattelagen har dock orsakat problem i praktiken, eftersom kostnaderna för de tjänster som utförts eller kommer att utföras inte alltid är exakt kända vid den tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppstår, fastän den andra destinationsorten i Finland eller någon annanstans inom EU är känd. Detta har för sin del lett till en oenhetlig praxis i och med att man varit osäker på huruvida kostnaderna ska debiteras som skattebelagda tjänster eller om de ska inkluderas i skattegrunden.

För att dessa kostnader fram till den andra destinationsorten i Finland eller någon annanstans inom EU ska kunna inkluderas i skattegrunden när varan förtullas, måste deklaranten veta vad den andra destinationsorten är, vilka tjänster som kommer att utföras och vilka kostnader som åsamkas av dessa. Om deklaranten har ett beställnings-, köpe- eller annat leveransavtal med uppgift om leveransvillkoret (och därigenom om den andra destinationsorten) samt en faktura eller t.ex. en prislista på basis av vilken kostnaderna kan räknas ut, anses deklaranten ha tillgång till uppgifterna om den andra destinationsorten och om de transportkostnader och andra kostnader i samband med import som ska inkluderas i skattegrunden.

Om deklaranten inkluderar dessa kostnader i skattegrunden, borde deklaranten skriftligen underrätta den som utför tjänsten om att kostnaderna för tjänsten har inkluderats i skattegrunden.

3. Inkludering av speditionskostnader i skattegrunden för mervärdesskatten vid import

Speditionsfakturorna innehåller ofta många olika kostnadsposter. Utöver de poster som med stöd av bestämmelserna om tullvärde skall ingå i tullvärdet innehåller speditionsfakturorna också kostnader som nämns i 91 § i mervärdesskattelagen och kostnader som kan anses vara i lagrummet avsedda andra kostnader i samband med import.

De andra kostnader i samband med import som avses i 91 § i mervärdesskattelagen är bl. speditionsarvode, hanterings- och terminalavgifter för containrar i hamnen samt godsavgifter som tas ut i hamnen.

De kostnader fram till den första destinationsorten i Finland som avses i 91 § i mervärdesskattelagen ska anges i punkten för beskattningsgrund för moms i tulldeklarationen.

De kostnader fram till den andra destinationsorten i Finland eller någon annanstans inom EU som avses i 91 § i mervärdesskattelagen ska inkluderas i skattegrunden enligt punkt 2.3 ovan.

I regel ska de kostnader som ingår i speditionsfakturorna inkluderas i skattegrunden för mervärdesskatten vid import. Speditionsfakturorna kan emellertid också innehålla sådana kostnadsposter som inte har ett nära samband med importen, t.ex. kostnader för datakommunikation. Dessa kostnader ska inte inkluderas i skattegrunden för mervärdesskatt.

4. Ändring av skattegrunden för mervärdesskatt vid import

Om skattegrunden för mervärdesskatten angetts fel i tulldeklarationen, kan den skattskyldige begära omprövning av förtullningsbeslutet. Mera information om ändringssökande och ansökningsblanketterna finns på Tullens webbplats.

Om det i efterhand konstateras att någon av posterna enligt mervärdesskattelagen inte har inkluderats i skattegrunden fattas ett beslut om efteruppbörd för den uteblivna skattens del. Om en för stor skattegrund angetts i ett förtullningsbeslut som ännu inte betalats, kan skattegrunden ändras genom en s.k. snabbrättelse. Då betalar kunden rätt belopp i mervärdesskatt.

Mervärdesskatten återbärs dock inte genom ett beslut som gäller återbäring eller eftergift av tull enligt tullkodexen eller genom ett beslut med anledning av besvär, om den skatt som har betalts på en importerad vara har kunnat dras av med stöd av 10 kap. i mervärdesskattelagen eller fås som återbäring med stöd av lagens 122, 130 eller 131 § (100 § i mervärdesskattelagen).

Mera information: Tuula Nummela, tfn 040 332 2449.

TMD